I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en Stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativ data synliggöra perspektiv på genus och könsStereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgår från fyra informanters perspektiv på dessa frågor, med utgångspunkt från deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna ställer sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmässigt på arbetsplatsen och hur detta påverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgångspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgår från Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, både i positiv och också i negativ bemärkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingå som en del av gruppgemenskapen.

Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur Stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De Stereotypa föreställningar som valts är synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den Stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av Stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

This study is a comparative analysis of how Hollywood portrays people from the Middle East before and after 9/11. The films used to conduct this study are True Lies (1994), The Siege (1998), The Kingdom (2007) and Body of Lies (2008). With a qualitative methodology, discourse analysis and postcolonial theory this study analysed not only how people from the Middle East is portrayed, but also how the Americans in the films are presented and how the characters in the films changed in the movies produced after 9/11.     The results show that people from the Middle East are portrayed in a negative way and that Hollywood uses Stereotypes. However, people from the Middle East are more gradated in the films post-9/11. There is a bigger focus on Islam in the movies produced after 9/11 and the study also shows that family values play a less central part in the story in the films made after 9/11 and that work is of more importance.

Unga män i Sverige idag förknippas ofta med sociala problem vilket också understödjs av aktuell statistik som visar att det är unga män mellan 16 och 24 år som i störst utsträckning blir utsatta för misshandel och utmärker sig vad det gäller andelen misstänkta våldsbrott. Den här studien syftar till att undersöka hur till synes vanliga unga män ser på sig själva som män, vilket utrymme våld har i deras vardag och om, och i så fall på vilket sätt, våld är en del i deras manliga identitetsskapande. Slutsatsen av undersökningen är att de unga männen har en Stereotyp bild av vad manlighet generellt står för. Däremot är de själva något ambivalenta vad det gäller sin egen identitet som män, och är ännu inte redo att gå alltför långt bortifrån den Stereotypa bilden av hur en man anses ska vara. I undersökningen framgår också att våld inte är något normaliserat för dessa unga män.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framställs och konstrueras i två stycken skönlitterära böcker som är skrivna för barn i åldersgruppen 6-9 år. Som metod har jag använt en diskursanalys vilket är en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska Stereotyp framställning av genus även om det görs små avsteg från normerna. Jag ser en risk i att barnen kan påverkas av dessa Stereotypa framställningar och att de tvingas in i genusordningen utan att få möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner.Karaktärerna i min studie visade upp både feminina och maskulina drag vilket jag tror är ett problem som återfinns i alla genusStereotyper och inte enbart i litterära sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktärerna mot ett motsatsschema.

Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt männens yrkesval. Studien bygger på litteratur som belyst området samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. Frågeområden som har behandlats är: könsfördelningen på arbetsplatsen, faktorer som styrt männens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att få fler män att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att männen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsställande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar även att männen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Vi hade en tes när vi började arbetet med den här uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vår utgångspunkt när vi utvecklade vårt syfte med uppsatsen. Syftet blev därför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, när det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. Vårt material har bestått av artiklar från två av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen.

The society in which we live is controlled by various kinds of rules, both written and unwritten. These rules tell us not only how we should act as humans but also how we should act as women and men. Adults teach their children the rules of the society in various ways, but they also act as model figures. Children are influenced by conscious and unconscious actions and also by activities performed by the adults. Furthermore, adults write children?s books which bring the essential content into children?s lives.

The demand för Swedish pork meat is increasing every day. This leads to agricultural farming having to develop as an industry, with larger and more rationalised units to make the farming more effective and to raise the financial profit. The consequence of this is that it affects the animals when their surroundings become more industrial. The pig´s natural behaviour becomes restricted by the limitations of the facilities, which leads to them becoming understimulated. Helena Kummel, a teacher at Munkagård upper secondary school and also an educated animal inspector has developed a prototype that could possibly replace the pig´s natural rooting behaviour inside the barn. The porpuse of this report is to study "bökboxen" in the gilts´actual living enviroment, through qualitative- and quantitative analysis.

Arbetet undersöker om bildanalytiska studier kan användas som utgångspunkt i samband med formgivning av spelomslag representativa för actiongenren och som tilltalar dess huvudmålgrupp, utan att bygga på genremässiga Stereotyper. Inledningsvis diskuteras fysionomi och arketyper för att visa på skillnader kontra begreppet Stereotyp. Därefter skapas en grund för uppfattningen om Stereotyper med hjälp av socialpsykologisk forskning som leder in på aktuell forskning kring generalisering i spel. Samtidigt diskuteras metoder som kan användas för att analysera visuella uttryck. Undersökningen inleddes med en bildanalys av tre aktuella spelomslag. Bildanalysen fungerade därefter som utgångspunkt i samband med designarbetet kring tre spelomslag, som fick olika designelement med syftet att undersöka arbetets frågeställning.

Denna uppsats undersöker normer för översättning av könskodat språk. Genusvetare menar att könskodat språk inte bara upprätthåller Stereotyper om kön utan också förstärker dem. Därför tycker feministiska översättningsvetare att det är viktigt att vara medveten om vilka Stereotyper som översättningar överför mellan kulturer. Denna uppsats behandlar Stereotyper om kön i japanska serier, så kallade manga. Med hjälp av den översättningsvetenskapliga metoden sammankopplade par jämförs källtexterna och måltexterna med varandra.

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt Stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser Stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.