I detta examensarbete har möjliga säkerhetsrisker för Grytfors kraftstation i Skellefteälven identifierats och sammanställts, främst utifrån anläggningens tidigare dokumenterade säkerhetsstörningar och fyllningsdammarnas uppbyggnadssätt. De anläggningsdelar som har berörts är Grytfors tre Stenfyllningsdammar, betongdamm och avbördningsanordning. Vid händelse av ett dammbrott i någon av de två högkonsekvensklassade fyllningsdammarna eller i betongdammen, förmodas konsekvenserna bli stora för människor, miljö och samhälle. Därför är det av vikt att de mest riskfyllda områdena inom anläggningens byggnadstekniska- elektriska och mekaniska delar uppmärksammats i förväg, för att en viss beredskap ska kunna finnas tillgänglig om en svaghet visar sig, eller när det finns en tendens till att en större förändring håller på att ske som kan leda till ett dammbrott. Detta förfarande behöver inte innebära att de mest relevanta säkerhetsrisker som tagits fram utgör en direkt fara för anläggningen.

Dammar har byggts världen över i flera tusen år men det är först nu under de senaste femtio åren som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar är relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmätta flödet i älven multiplicerat med en säkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nästan alla svenska dammar är underdimensionerade med avseende på extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammägare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsäkerhetshöjande åtgärder hos sina anläggningar.

Syftet med detta examensarbete är att belysa de otydligheter i förfrågningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött på i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten är inom ramen för det dammsäkerhetshöjande åtgärdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden på kraftverkdammarnas uppströmsslänter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts på plats har Skanska även velat öka sina kunskaper om hur erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsäkerhetshöjande åtgärder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillämpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anläggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.