Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt Stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 ? 94 år deltog i normeringen av testet.

Syftet med denna studie var att ta reda på om STAVUX (Stavningstest för vuxna) och Kasttranskription är lämpliga test att använda vid dyslexiutredningar av vuxna, då det idag saknas sådana test som är normerade på personer över 18 år. STAVUX är ett Stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som består av 45 ord och 45 nonord av varierande svårighetsgrad. Orden är utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden är konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign användes för att ta reda på om STAVUX är ett lämpligt test att använda vid utredning av stavningssvårigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades på 23 personer med dyslexi i åldrarna 18-64 år.

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord.

Syftet med denna studie var att ta reda på om STAVUX (Stavningstest för vuxna) och Kasttranskription är lämpliga test att använda vid dyslexiutredningar av vuxna, då det idag saknas sådana test som är normerade på personer över 18 år. STAVUX är ett Stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som består av 45 ord och 45 nonord av varierande svårighetsgrad. Orden är utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden är konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign användes för att ta reda på om STAVUX är ett lämpligt test att använda vid utredning av stavningssvårigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades på 23 personer med dyslexi i åldrarna 18-64 år.

Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett Stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt..

The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle & Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien & Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, & Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett Stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.