Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning.

AbstractThis essay deals with young people?s written language. It is often said that the student?s ability to write is worse today compared to earlier generations. The written language is an important condition for knowledge, therefore it is of great importance that all students, after finished secondary- and upper secondary school, have acquired an adequate language which is suitable in the public room.The fact that young people?s language is worse than earlier generations is a constantly recurrent assertion and often debated in school.

Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istället för att producera text. Att kunna skriva är en omvärldskunskap. Orden är det viktigaste för en skribent, men även bearbetning och bedömning av det skrivna är av stor vikt för att utveckla skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poängs uppsats är att undersöka lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur läraren bedömer och kommenterar uppsatser.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn.Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym.Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller Stavfel eller andra språkliga misstag.

Syftet med denna studie var att ta reda på om STAVUX (stavningstest för vuxna) och Kasttranskription är lämpliga test att använda vid dyslexiutredningar av vuxna, då det idag saknas sådana test som är normerade på personer över 18 år. STAVUX är ett stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som består av 45 ord och 45 nonord av varierande svårighetsgrad. Orden är utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden är konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign användes för att ta reda på om STAVUX är ett lämpligt test att använda vid utredning av stavningssvårigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades på 23 personer med dyslexi i åldrarna 18-64 år.

Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 ? 94 år deltog i normeringen av testet.

Syftet med denna studie var att ta reda på om STAVUX (stavningstest för vuxna) och Kasttranskription är lämpliga test att använda vid dyslexiutredningar av vuxna, då det idag saknas sådana test som är normerade på personer över 18 år. STAVUX är ett stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som består av 45 ord och 45 nonord av varierande svårighetsgrad. Orden är utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden är konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign användes för att ta reda på om STAVUX är ett lämpligt test att använda vid utredning av stavningssvårigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades på 23 personer med dyslexi i åldrarna 18-64 år.

The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle & Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien & Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, & Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.