Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Staty - Sida 1 av 1

Karl XIV Johan-staty i Norrköping : En studie om dynamiken som skapades kring och genom invigningen av denna staty under tidsperioden från 1844 till 1846

1800-talet betraktas som Statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes Statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans Statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från Statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846.

Afrodite : en kvinna av idag

Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en Staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av Statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet..

Drama i undervisningen

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en Staty där de olika begreppen var centrala inslag.

En staty i tiden? : - En studie om framtagandet av statyn Magnus Gabriel De La Gardie

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Hövdingen och hans äreminne : En idéhistorisk studie av Brantingmonumentet på Norra Bantorget

This subject of interest in this paper is the ideas expressed and formulated in the making andinauguration of the Branting-monument at Norra Bantorget in Stockholm. The initiative for a monument honoring the late Social Democratic leader Hjalmar Brantingwas taken at the Swedish Social Democratic Party Congress in 1928. In 1935 the party board decided to give the task of designing the monument to the much renowned artist Carl Eldh. A national fund-raising campaign for the monument was also initiated. In1942 the model of the monument was completed, but because of the war it was stored in a shelter.

Påsköns stenstatyer, moai : Vilket genus representerar de?

Abstract.The question in this analysis is which gender moai, the big statues on Rapa Nui, represent. My hypothesis is that they have developed from visual symbols to metaphores in mythologies from an polynesian context. That these statues were symbols for human origin and creation of ancestors ideological power, and gods in consideration male gender. In the long isolation, in both time and space, the mytologies in Rapa Nui was changed, and the pictures got a new meaning. These changes depended on clearing of wood and big trees and the following difficult situation in farming.

Peterhof and Drottningholm : a comparison of the formal parks' characteristic elements, structures and overall planning

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två formella 16-1700-talsparker, i fråga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom båda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att båda var exempel på parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de två parkerna.