I denna uppsats undersöks hur användarna på det virtuella nätverket facebook väljer att framställa sig själva samt vad som ger social status därpå, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook är ett socialt virtuellt nätverk som baserar dig på relationer förankrade utanför internet, och har på en mycket kort tid nått en stor spridning. Facebook är därför en social arena som möjliggör nya möjligheter men även begräsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras på en innehållsanalys av statusuppdateringar och bilder från facebook, som analyserats utifrån relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder på att den framställning som görs av användarna på facebook är en idealiserad och ytlig sådan, där båda könen strävar efter att framstå som populära, framgångsrika och lyckade.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar.Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube.Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning.

Denna kvalitativa kunskapsöversikts syfte är att påvisa vilken syn man idag har på patienter med Fibromyalgisyndrom, hur detta syndrom behandlas och hur dagens synsätt har växt fram. Fibromyalgisyndrom drabbar 2-4% av befolkningen, och 80-90% av dessa är kvinnor. Eftersom sjukdomen inte "syns utanpå" är det svårt för anhöriga, arbetskamrater och läkare att inse svårighetsgraden av patientens besvär. En genomgång av forskningsrapporter och annan litteratur visar att diagnosen karaktäriseras av diffusa symtom, funktionella störningar och obestämda smärt- och värktillstånd. Diagnosen har låg status, är inte lokaliserad till något bestämt organ och det finns ingen bot, bara lindring och symtombehandling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det.

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income.

Stolen var historiskt en statusmarkör i både kyrklig och profan miljö, där utseende och material talade sitt tydliga språk. Idag är situationen annorlunda och stolens ställning förändrad. Som kyrklig föremålsgrupp är den relativt outforskad vilket var en bidragande faktor till det här arbetet. För att öka förståelsen har dess historiska status och användningsområden belysts, vilket kan påverka stolens bevarande. Studien bygger på resultaten från genomförda inventeringar i de fem sockenkyrkorna i Västra Storsjöbygdens församling, Jämtland.

This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009.This study?s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men?s role as a drum player.

Föreliggande rapport tar upp hur ackordslönesystemet har påverkat en mindre grupp yrkesverksamma personer i byggbranschen i Skellefteå. Det som har framkommit under rapporten är till stor del arbetsmiljöpåverkan av både tjänstemän och hantverkare. Ackordet skapar spänningar mellan dessa och hämmar samarbetsförmågan. Fokus ligger till stor del på individens enskilda lön och inte på projektets eller företagets bästa, vilket uppenbarligen är kortsiktig. Tjänstemännen verkar drabbas hårt av detta lönesystem som till viss del verkar kuva och förta dem på deras befogenheter och status, men även hantverkarna verkar tycka att pressen och stressen från deras kollegor skapar osämja på arbetsplatsen.

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan.

The aim of this thesis is to study a job-searching process and elements that affects it. The elements I have focused on are gender, class and social network. The study is based on interviews and a survey study with students from the educational program of Social work (Socialomsorgsutbildningen), that graduated 3 years ago. Through the survey I have examined their social-background and their job-searching process. The interviews are the main focus in the study.

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade.

Sammanfattning331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamnpå fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populärbland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin ochsocioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliganamn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare,två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svensktursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olikakonnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga femdimensioner samt att vanliga namn och namn typiska förhöginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga.Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser.Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder ochyrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant meneffektmagnituderna var små. Resultaten indikerar attnamnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige,åtminstone på högstadiet.Nyckelord.

 In today?s society teachers will face students of foreign origin. It is up to the teachers to help these students gain the knowledge they need to flourish in society. Despite the fact that mathematics is a universal topic with high status in many countries, studies have shown that mathematics is a subject where a large proportion of foreign students fails. The purpose of this study was to see wherein the problem lies and describe teachers' perceptions of the barriers and the opportunities in mathematics for students with Swedish as a second language.