Syftet med uppsatsen är att undersöka hur utbudet på den nordiska elmarknaden bestäms samt att se hur det är möjligt att förändra utbudet. Avvecklingen av kärnkraften är en central anledning till att utbudet måste förändras och forskning på nya produktionssätt och effektivisering av befintliga pågår ständigt. Eftersom elanvändningen i Norden ständigt ökar och det är omöjligt enligt lag att bygga ut produktionssätt som kärnkraft och vattenkraft är utbudet på elmarknaden ett aktuellt ämne att undersöka.Uppsatsen går igenom strukturen på den nordiska elmarknaden och de viktigaste produktionssätten för att läsaren skall få en överblick över hur situationen ser ut idag. Jag utreder också den tillgängliga produktionskapaciteten och de problem som kan uppkomma i och med överföringen av el där effektiviteten kan ökas. Då prissättningen är en direkt effekt av hur utbudet på marknaden ser ut har jag valt att via mikroekonomiska modeller gå igenom denna process.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förändring inom svensk sjukvård. Uppgifter som tidigare låg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts på verksamhetschefen. Med utgångspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förväntningar, mål och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förväntningar och mål som finns på olika nivåer i hierarkin. En slutsats är att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden står i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar på lägre nivåer i organisationen.Två organisationsteoretiska perspektiv har använts för att tolka det förändringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att båda perspektiven inte för sig är kapabla att ge en fullständig bild av reformen nåtts, men att de tillsammans förmår ge en mer komplett beskrivning..

Vid invigningscermonin till den internationella brottmålsdomstolen, ICC, lovordades den av FN:s Generalsekreterare, trots att den är uppbyggd på en multilateral traktat och inte är en FN-inrättning. Enligt vår mening, finns det dock faktorer som påverkar ICC:s möjlighet att verka som en effektiv och oberoende domstol. I Romstadgan regleras relativt komplicerade jurisdiktionsgrunder för ICC, vilket beror på att stadgan är frukten av otaliga kompromisser stater emellan. Vidare regleras ett förhållande mellan ICC och FN:s Säkerhetsråd. Förhållandet kan beskrivas som att Säkerhetsrådet är en hegemon i förhållande till ICC.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilken iransk identitet som skapas av landets ledning och på så sätt bidra till förståelsen av den iranska politiken. Frågeställningen är: "Hur ser den identitet ut som konstrueras av det iranska ledarskapet genom deras offentliga tal gällande kärnkraftsfrågan?". Frågan besvaras utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv och med Laclaus och Mouffes diskursteori som metod. Analysen består av en kartläggning av ekvivalenskedjorna för Vi, "Den iranska nationen", och De Andra, "Irans Fiender".

The main objective of the essay is to define the meaning of the termgovernance network on the basis of democratic values ? both normative andimperial - with the aim to analyse the prospects to develop an effective anddemocratic governance. Democratic values as well as civil participation,enlightenment, responsibility and approachability are discussed, but also moreeffectivness orientated values.It is clear from the presentation how normative and democracy models putdifferent values in focus, with the consequence that other values are played downor pushed aside. Compared to imperial research in partnership ? by definition atype of network arrangement - and with a starting point in democracy andefficiency, the networks are discussed as political formation.In what sense can the actual existing network arrangements meet and fulfil thedefined political values? As no straight forward answer exists, there is an ongoingconflict between the political demand for slowness and the effectiveness demandfor flexibility and mobility..

HIV/AIDS upptäcktes i början av 1980talet och utvecklades snabbt till en omfattande epidemi. Värst drabbat är Afrika söder om Sahara med 2/3 av världens cirka 40 miljoner smittade. Uganda, som ligger norr om Victoriasjön, var bland de första länderna att rapportera om HIV-fall och hade under 1990talets början en HIV-prevalens på omkring 20 %. Sedan dess har man lyckats minska spridningen av smittan och uppger idag en prevalens på omkring 4 %. Uppsatsen syftar till att se på vilka preventiva åtgärder mot spridningen av HIV/AIDS som genomförts i Uganda och i möjligaste mån deras kostnadseffektivitet uttryckt i USD/förhindrat fall av HIV-smitta.

The European Union's long-term budget negotiations during the summer of 2005 were obstructed from being successful due to a quite fierceful debate about the future guidelines of the Common Agricultural Policy. A quarrel about money and who gets what, was the common answer as to why it took the European leaders six months to accept the budget, and quite rightfully. This essay, however, goes beneath those explanations and tries to see what other reasons there might be for such a phenomena.With a new institutionalistic approach this study seeks to see what underlying reasons for why an institution such as CAP is so resistant to change. With special attention to the new historical institutionalism and the rational choice institutionalism the study successfully shows that though the front laying reasons to the problems with the budget might have been economical, several other factors also affected the outcome of the budget negotiations.Structures, national identity and decisions taken when outlining the Common Agricultural Policy in the 1960's still affect the European union, its members and foremost of all, the Policy/institution itself..

De senaste årens demokratidebatt har ofta handlat om passiva ungdomar som inte längre väljer att använda sig av de traditionella politiska och demokratiska uttrycksformerna. Hur framställs denna bild i forskningen? Det finns en tydlig motsättning i hur man inom forskarkåren återger ungdomsgruppens politiska deltagande och hur detta har förändrats över tid. Det politiska deltagandet påstås både ha ökat och minskat, alltihop på samma gång. Genom att redogöra för statliga demokratiutredningar och doktorsavhandlingar vill vi ge en översikt av de övergripande aspekterna utav ungas politiska deltagande.

Studien har till syfte att undersöka hur globaliseringsdebatten ser ut i svensk media och hur den har förändrats under de senaste 10 åren. Fokus ligger på begreppets skilda betydelse som media skapar. Metoden består av en diskursanalys som bygger på Laclou & Mouffes teorier, med fokus kring flytande signifikanter, vilket betyder att begreppet är öppen för olika betydelser och förändlig över tid. Även en innehållsanalys som undersöker mängden artiklar och vilka ämnen som tas upp kring begreppet. Materialet består av fyra svenska tidningar, 95-97 jämfört med 2006.Resultatet visade att det finns konkurrerande diskurser i globaliseringsdebatten bland förespråkare och kritiker, de använder olika begrepp kring fenomenet.

This thesis examines the process of securitization of the environmental issue in the United States. By using the theories of sectoral security and securitization by Barry Buzan and Ole Waever, commonly known as the Copenhagen school we go beyond the traditional security frames and examine where the environmental issue in the United States stand today within the securitization spectrum. The securitizing spectrum includes three levels in which an issue can be place: non-politicised, politicised and securitized.The problem, which we wish to address, is if there is a movement of the environmental issue in the United States towards becoming a securitized issue. In the light of these circumstances we also wish to explore who is behind the movement and also find out where the issue stand today. We do believe that Al Gore is a securitizing actor and examine his role in the movement of the environmental issueWe have come to the conclusion that there is an ongoing process of securitization in which the environmental issue have moved from being politicised to becoming securitized..

Arktis är en region som har en mångfacetterad historia. Idag, när isen sakteliga smälter undan, och tidigare gömda naturresurser blir åtkomliga, blir tidigare obetydliga gränsdragningsdispyter nu konflikter, som kan komma att handla om mångmiljardbelopp. Detta sker samtidigt som multilaterala samarbeten blir allt vanligare och ämnesområdena de berör, allt fler. Vi visar att de båda teorierna neoliberal institutionalism och neorealism ger två olika förklaringar till situationen i Arktis, och att man beroende på vilket teoribildning man tillhör, har skilda synsätt gällande hur man ser på regimer i regionen. I studien har vi främst analyserat FN: s havsrättskonvention och Arktiska Rådet, vilka båda kan sägas ha haft stor inverkan på Arktis, men på helt olika sätt..

The thesis Den ?fria? rörligheten aims to give deeper knowledge to the notion of social sustainable mobility. My previous knowledge within the subject is focused around mobility being biased and therefore gaining particular groups of actors within society and leaving others worse off. Therefore I chose to do a critical analysis of social sustainable mobility and more precisely show which problems that exist and why.To start with, I have created a framework for social sustainable mobility, from which I have looked at the empirical material. The general empirical material is mostly based on mobility in Sweden also a more specific study is made of the Öresundregion.

USA:s president George W. Bushs planer på ett krig i Irak mottogs med blandade känslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var två av de länder som tog täten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som låg bakom Frankrikes och Tysklands ställningstagande, och klarlägga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien är av komparativ art och genomförs på de tre utrikespolitiska analysnivåerna internationell systemnivå, statsnivå och individnivå. Vår uppsats är en teorikonsumerande studie, vilket innebär att fallen står i centrum.

Abstract  This paper examines the Copenhagen Climate Conference held in the Bella Center in Copenhagen, December 2009. The aim of this paper was to analyse the highly anticipated conference, and why it did not result in a binding protocol between the world?s states. The focus of this paper was to examine two key actors in the Copenhagen negotiations: the people?s republic of China and the European Union.

The aim of this thesis has been to analyze and interpret several different discourses in Japan and from the findings see how the Ainu people and their existence in Japan have been defined in today's Japan and in who's interest it is to keep it this way. My findings was that the Japanese nation in all channels of society are reinforcing and perpetuating the belief that it constitutes an ethnically homogenous nation and that there exists no ethnic problems in the country. I found that schoolbooks don?t give adequate information about the Ainu people and its history, and the Japanese press is reinforcing the status quo by their selective silence and limited coverage on issues concerning the Ainu. The government has defined and legitimized the problem of Ainu within the framework of culture and tradition.