Uppsatsen behandlar Bosnien som ett fall av Statsbyggande under utländsk intervention. Det är nu 10 år sedan Dayton-avtalet undertecknades, ett avtal som inte bara syftade till att få ett slut på den blodiga konflikten utan även till att bygga upp den nya staten Bosnien-Hercegovina samt dess institutioner. Under det gångna decenniet har vi dock fått bevittna ytterligare två fall inom samma kategori, interventionerna i Afghanistan och Irak. Det kan dock snabbt konstateras att ingen av dessa stater idag kan klassificeras som helt suveräna då internationella aktörers inflytande är ytterst påtagligt på olika sätt. I alla fall i Bosnien verkar den demokratiska utvecklingen ha avstannat och landet står vid ett vägskäl; att närma sig EU med allt vad det innebär av reformer samt demokratisk och ekonomisk utveckling eller bibehålla det nuvarande dödläget vilket kan dra in landet i en destruktiv spiral och återuppväcka konflikten.

Den här uppsatsen analyserar och jämför två fall av externt administrerade Statsbyggande missioner. Den utgår från Barry Buzans statskomponenter för att jämföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbärande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen är att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas är tänkt att bygga på en enande statsbärande idé, speglar samhället i stort som har differentierade åsikter om vad staten bör vara till för och försvårar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslår att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, både i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersätts eller möjligen successivt övergår till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att påtvinga de opraktisk neutralitet..

This essay examines the international communitys intervention in Bosnia. The purpuse i to give the reader a deaper understanding of the problems appeared in re-building the bosnianstate. Office of the higher representive (OHR), was to become the koordinator of therecontruction of the institutions and governance. The theory used fore the examination isstate-building, whith an alingnment of state-building trough the international community.The second part of the essay examine the ideas of the High representive (HR) trough threedifferent dimensions. The idea-analysies search to present the core of ideas of OHR, nationalparties and the reconstuction of media.