Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om varierande skrivövningar i skolan kan fÄ elever att upptÀcka och utveckla skrivlust. Undersökningen gjordes i skolÄr sex i LuleÄ kommun under en sjuveckors period. Under dessa veckor genomfördes skrivövningar av olika slag vad gÀller svÄrighet och lÀngd. Parallellt med skrivövningarna genomfördes ocksÄ ett antal vÀrderingsövningar. Undersökningsklassen bestod av 22 elever, 10 flickor och 12 pojkar.

I utbildningen systemvetenskap, 120 poÀng, vid LuleÄs Tekniska Universitet ingÄr det att skriva en C-uppsats som examensarbete. Syftet har varit att skapa förstÄelse för orsakerna till varför det Àr problematiskt för företag att fakturera elektroniskt, samt för vilka negativa faktorer som pÄverkar genomslagskraften. UtifrÄn detta kan företag, som inte infört elektroniska faktureringar, sjÀlva skapa en uppfattning om elektronisk fakturering. TillvÀgagÄngssÀttet har varit, att efter teoristudie, göra intervjuer. JÀmförelse av resultaten visar att teorin bekrÀftas av empirin.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

In today's society the borders between work and leisure blurs out more and more, and just as we might bring our work home, we might as well take our leisure to work with the help of so called smartphones with constant connection to social networks such as facebook and twitter. But what happens when the small talk around the coffee machine in the workplace gets out in public spaces? Instead of complaining to my closest colleague when my boss is acting like a fool or when my workload sky rocketed, I might now instead update my status on facebook with my complaint. But what am I actually allowed to write about my employer? And has the employer any possibility to act legally in respond to what I write?For the younger generation, who more or less is grown up with these social networks, I think this demarcation can be difficult to draw and understand.In this essay I deal with the issue of whether a principle of law, such as the duty of loyalty might collide with my constitutional right to use freedom of speech against my employer..

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Detta exjobb beskriver skapandet av ett system frÄn grunden som digitaliserar och automatiserar allt pappersarbete för en motorcykelverkstad och pÄ sÄ sÀtt eliminerar all onödig arbetstid som gÄr Ät till att leta fram, ta kopior och arkivera papper dagligen.Resultatet Àr ett webbaserat system som kan anvÀndas genom dator, surfplatta och mobila enheter. Med funktionalitet för att söka, lÀgga till, ta bort, modifiera, skriva ut och hitta kunder, motorcyklar, serviceprotokoll och arbetsordrar dÀr moms, kostnader och priser berÀknas automatiskt.Systemet utvecklades med ramverket Django pÄ serversidan och anvÀnder sig av en MySQL databas för att lagra data medan klientsidan utvecklades med ramverket Bootstrap. För att uppnÄ mÄlen anvÀndes bland annat metoder sÄ som intervjuer, wireframes, entitets-sambands-diagram och normalisering..

ProblemomrÄdet vi har valt att undersöka och skriva om Àr vad förskollÀrare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur de bemöter de hÀr barnen. Vi har utgÄtt ifrÄn ett pedagogperspektiv nÀr vi har skrivit den hÀr uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet Àr att vi var nyfikna pÄ hur pedagogerna stÀllde sig till det ovan nÀmnda fenomenet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi hoppas Àven kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd ut i vÄrt yrkesliv..

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

VÄr studie gick ut pÄ att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan och hur lÀrare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkÀtintervjuer med lÀrare och observationer i Är ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och UmeÄmodellen, premieras av vÄra informanter men en mÀngd andra metoder förekommer ocksÄ. Oavsett metod arbetar dessa lÀrare med individualisering pÄ likartat sÀtt nÀmligen med arbetsscheman baserade pÄ elevernas olika förutsÀttningar..

Denna komparativa studie gick ut pÄ att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallÀrare pÄ tre skolor och sedan sammanstÀlla resultatet för att kunna göra en jÀmförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men Àven inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror pÄ var svÄrare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig pÄ till exempel elevsammansÀttningen, förÀldrainflytande och skolans arbetssÀtt..

Detta Àr ett konstnÀrligt arbete i vilket jag fokuserar pÄ min tekniska utveckling pÄ mitt instrument, marimba. Mitt syfte Àr att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad pÄ tekniska problem jag har stött pÄ i den repertoar jag för tillfÀllet spelar. Mina frÄgestÀllningar Àr: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begrÀnsningar genom att bryta ut dem ur den repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag sjÀlv Àr tvungen att identifiera mina tekniska begrÀnsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara vÀldigt anvÀndbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmÄgan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsomrÄden sÄsom hÀlsa i form av mindre stress och kvalité pÄ sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmÄga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. MÀtinstrumentet var kvantitativt bestÄende av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkÀt.

KoncernmÀssig goodwill och hur nyttjandeperioden för denna skall faststÀllas Àr ett omdiskuterat Àmne. En frÄga som debatteras Àr harmoniseringsproblemet och vart utvecklingen pÄ omrÄdet gÄr. TvÄ svenska koncerner, Atlas Copco och Electrolux, har valt att skriva av sin goodwill pÄ upp till 40 Är trots att det i Sverige Àr rekommenderat att skriva av upp till maximalt 20 Är. De motiverar de avskrivningstider som strÀcker sig i spektrat 20 till 40 Är med att motiven till förvÀrven, som gett upphov till goodwillen, var strategiska. Valet av sÄ lÄnga avskrivningstider Àr kontroversiellt.