Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlÀtta framtida lÀsförstÄelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar pÄ flera likheter och skillnader mellan metoder att lÀra barnen lÀsa och skriva som anvÀnds vid de studerade förskoleavdelningarna, strÀvan att ge barnen en god lÀs- och skrivförstÄelse kommer till uttryck frÄn samtliga pedagoger.

Problem/Bakgrund: Fler och fler mÀnniskor vÀljer att skriva sÄ kallade bloggar pÄ nÀtet, vilket Àr ett slags offentliga dagböcker dÀr man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgÀngligt för hela vÀrlden. Hur kommer det sig och vad innebÀr det för vÄra förestÀllningar om vad som Àr privat och vad som Àr offentligt?Syftet med uppsatsen Àr för det första att undersöka vad den allmÀnne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gÀller innehÄll, sprÄk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tÀnkt lÀsare. UtifrÄn begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter pÄ nÀtet.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i sÄ fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos pÄ sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur datoranvÀndning vid skrivprov pÄverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter frÄn skrivprov jÀmförs utifrÄn bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna Àr skrivna av elever frÄn det tekniska programmet i gymnasiet Ärskurs 3.JÀmförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna Àr lÀngre, gÄr snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna fÄr nÄgot högre omdöme vad gÀller innehÄllet i texterna men de bedöms sprÄkligt inte vara bÀttre Àn de handskrivna. Skillnaderna Àr smÄ nÀr det gÀller texternas disposition.Skillnaderna mellan texterna Àr dock inte tillrÀckligt stora för att det ska pÄverka betygsbedömningen nÀr den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG ? MVG) utan betygsresultatet blir lika för de tvÄ grupperna.

Att eleverna fÄr lÀra sig att skriva Àr ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning under tiden pÄ LÀrarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första Ären i grundskolan Àgnas Ät att lÀsa, samtala och skriva. Det har fÄtt oss att fundera kring hur lÀrare fortsÀtter att arbeta med skrivandet. VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att fördjupa förstÄelsen för och utveckla kunskaper om hur lÀrare ser pÄ den fortsatta skrivutvecklingen i skolÄr 4-6. Syftet Àr ocksÄ att utveckla förstÄelse för vad lÀrare anser vara viktig kunskap i Àmnet.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bÀsta? i förÀldrabalken vid en skilsmÀssa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmÀssa eller separation erbjuds förÀldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. DÀr kan de samtala om frÄgor som rör barnets vÄrdnad, boende och umgÀnge.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svÄrbegripliga ord som anvÀnds i skrivna domskÀl och domslut. Fem personer intervjuades; tvÄ fiskaler, tvÄ ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna Àven formulera om svÄrbegripliga meningar frÄn autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svÄra orden pÄ ett objektivt sÀtt, men ocksÄ av hermeneutiken dÄ viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som anvÀnds Àr svÄrbegripliga för allmÀnheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att anvÀnda Älderdomliga ord.

I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet Àr att nÀrlÀsa texten och söka förstÄelse för de narrativa och berÀttarmÀssiga tekniker, som Àr centrala i förstÄelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig frÀmst pÄ Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar frÄn det postkoloniala fÀltet..

FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.

Titel: Dyslexi, internet och stigma ? en netnografisk studie av nĂ€tbaserad kommunikation hos personer med dyslexiFörfattare: Helena TaubnerHandledare: Åsa WengelinExaminator: Magnus TidemanMagisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, vĂ„ren 2013Uppsatsen Ă€r skriven pĂ„ svenska.VĂ„r kommunikation förĂ€ndras stĂ€ndigt, och internet Ă€r en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sĂ€tt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, vĂ€xer fram. Vi blandar det skrivna sprĂ„ket med foton, filmer, ljudklipp och lĂ€nkar. Normerna för vad som anses vara korrekt sprĂ„k förĂ€ndras. NĂ€r omgivningens förvĂ€ntningar pĂ„ oss inte motsvaras av vĂ„ra förmĂ„gor uppstĂ„r ett stigma.

TrÄdning Àr svÄrt att fÄ sÄ effektivt som möjligt och det Àr komplicerat att skriva kod för det. Det hÀr examensarbetet beskriver en implementation och jÀmför sedan implementationerna. UtvÀrderingen av implementationerna i Java, Jetlang och Erlang avslöjar att Jetlang skalar bÀst bÄde nÀr det gÀller komplexitet och hÄrdvara. Erlang behöver minst extra kod för att hantera trÄdning. NÀr det gÀller mÄnga smÄ körningar har Àven Erlang bÀst prestanda men tappar försprÄnget snabbt nÀr komplexiteten ökar..

FrÄn att linjÀrt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vÄr undersökning Àr att kvantitativt illustrera förÀndringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen och som Äterfinns pÄ den nordiska Large-cap listan. Enligt vÄr undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit frÄn 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen pÄ 74 653,0 msek för de undersökande bolagen Àr 31,82 % direkt hÀnförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.