Arbetet handlar om fyra - femÄriga barns tankar om skriftsprÄket. Vi lyfter fram vikten av att förstÄ och stödja barnens intresse för skriftsprÄket. Forskning visar pÄ att barn i denna Älder har ett intresse av att skriva och ofta kan lÀra sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lÀr sig sprÄket. BÄde det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik som vi gjorde i Är 4 pÄ en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna pÄ, lÀsa och skriva dikter pÄ varierande sÀtt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssÀtt.

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrÄn frÄgan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprÀtta och vistas i etteget rum, en plats dÀr man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet Àr en del av ensjÀlv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot nÄgot som man (Ànnu) inte vet vad det Àr.

SammanfattningDet hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarsprÄk om teknisk information.Jag har arbetat utifrÄn principerna lÀsligt, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt lÀst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har ocksÄ utfört en textanalys, gruppintervju och anvÀndartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrÄn mÄlgruppens behov. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av principer för att skriva klarsprÄk. Det Àr att mÄlgruppsanpassa, anvÀnda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten pÄ rÀtt sÀtt. Manualen blev kortfattad för att passa mÄlgruppen. Den innehÄller mÄnga exempel för att skapa förstÄelse och lÀsvÀrde..

Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation och om eleverna Ă€r medvetna om detta för att uppnĂ„ mĂ„len i kursplanen i svenska för Ă„rskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lĂ€ra fokuseras skrivandet pĂ„ att det Ă€r ett sĂ€tt att tĂ€nka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar pĂ„ att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras pĂ„ intervjuer av totalt sex elever i Ă„rskurs tre och fem. Årskurserna dĂ€r intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmĂ„gan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation, Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lĂ€ra Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern, medan skriva för att kommunicera Ă€r den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna Ă€r medvetna om.

Jag Àr av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och lÄtskrivare, men mÄnga av dem fÄr aldrig nÄgot genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt sÄ behöver man redan vara ett kÀnt varumÀrke som artist. Detta Àr kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagslÀget.Hur tar man dÄ sig fram som lÄtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frÄgestÀllningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum vÄren 2012, dÄ jag direkt konstaterade hur pass svÄrt jag tyckte det var, att fÄ folk att uppmÀrksamma albumet.Efter detta bestÀmde jag mig för att ta mig sjÀlv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med mÀnniskor som jag inte kÀnner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och fÄ nya idéer, kanske Àven byta stil helt, om sÄ skulle vara nödvÀndigt! Vilken var min stil? Jag bestÀmde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jÀmförelse med att skriva musiken pÄ egen hand.

Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lÀra sig att lÀsa och skriva. VÄrt intresse för spökskriftmetoden vÀcktes nÀr vi reflekterade över hur mÄnga elever som har svÄrigheter med lÀs- och skrivförstÄelsen. Vi tÀnker frÀmst pÄ de tillfÀllen under vÄra praktikperioder dÄ vi stött pÄ barn som kÀmpar sig igenom bokstÀverna i de ordinÀra metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av tvÄ pedagoger och Ätta barn samt observationer av sjÀlva arbetet med spökskriftsmetoden pÄ tvÄ skolor, förskoleklasser, med fem skrivarpar. Resultaten visar att hÀlften av barnen pÄ den skola vi valt att kalla Antilopen vill anvÀnda sig mer av metoden.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med interventionsstudien Àr att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssÀtt för att utveckla elevers förmÄga att skriva med flyt. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/lÀshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolÄr 1 och 2. Under tio tillfÀllen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som Àr huvudpersonen i klassens lÀsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfÀllen mÀts skrivflytet genom att eleverna fÄr skriva en text till en bild.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet Àr en fest!".

I kursen Y0006B, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), ingÄr det att skriva ett examensarbete pÄ 7,5 hp som berör nÄgon del av verksamheten hos det företag VFUn hÄlls, i mitt fall WSP SamhÀllsbyggnad i LuleÄ. Eftersom att projektering Àr en stor del av arbetet som bedrivs vid konsultföretaget WSP har jag valt att skriva om projekteringsprocessen. Tyngdpunkten i rapporten kommer att ligga pÄ att beskriva hur WSP arbetar med projektering samt hur detta kan stÀllas gentemot teori.Rapporten utgör examination för SamhÀllsbyggnadsprogrammet vid LuleÄ Tekniska Universitet..

Syftet med denna studie var att beskriva och ge förstÄelse för lÀrares uppfattning om hur barn lÀr sig lÀsa och skriva. I vÄr bakgrund har vi anvÀnt oss av styrdokumenten. Vi har Àven anvÀnt oss av litteratur för att ta reda pÄ vilka teorier det finns om lÀs och skrivutveckling. Vi analyserades data frÄn ett antal lÀrares nulÀgesbeskrivningar som LuleÄ tekniska universitet och CMiT gjort. DÀrefter gjordes urvalet av de lÀrare som skulle ingÄ i undersökningen.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bÀttre förstÄr vilka kunskaper de fÄr i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlÀrarna anvÀnder för att eleverna ska reflektera och om det Àr möjligt att arbeta Àmnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet Àr litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter frÄn tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bÀttre förstÄr vilka kunskaper de egentligen fÄr och dÀrigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen Àr för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlÀrare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.