Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv.Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer.Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80?20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafterResultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen.

BAKGRUND: Sverige har gått igenom stora förändringar, från att ha varit ettindustrisamhälle till att nu vara ett informationssamhälle. Då samhället harförändrats har detta även påverkat förskolan som institution. Förskolan hargått från att ha varit en form av välgörenhet mot fattiga mödrar till att taemot barn ur alla samhällsklasser, detta för att kvinnor idag yrkesarbetarför att bidra till familjens försörjning. Förskollärarutbildningen harförändrats från att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till attnu vara en akademisk utbildning med statligt stöd.SYFTE: Vi vill ur ett genusteoretiskt - och historiskt perspektiv studera densamhälleliga förändring och utveckling som bidrog till barnkrubbans start iSverige år 1854 och dess utveckling, som har lett fram till dagens förskolaoch läroplan, Lpfö 98. För att kunna få fram ett svar har vi utgått frånföljande tre frågeställningar: Hur har förskolan som institution vuxit fram?Hur har förskolans pedagogiska förhållningssätt vuxit fram? Hur harförskolans framväxt skett utifrån ett genusperspektiv?METOD: Undersökningen är genomförd som en litteraturstudie.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under år 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förändring kring villkoren för att få statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En så kallad teknikneutralitet skall införas som innebär att filmproduktioner inte längre på förhand behöver ha säkrat en biografdistribution för att få statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebära en förändring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nuläget består av tämligen fast ordning på visningsfönster, där just biografdistributionen har en särställning.Vår forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografägares tankar och åsikter kring distribution av svensk långfilm i Sverige.

Medvetenheten om företagens ansvar vad gäller miljö och hållbarhet har ökat och vissa företag redovisar dessa områden utöver den ekonomiska redovisningen. Vårt eget intresse i detta aktuella ämne har varit anledningen till att vi valt att studera dessa miljö- och hållbarhetsredovisningar närmare. Syftet är att undersöka hur utvecklingen för miljö- och hållbarhetsredovisningar sett ut samt att bringa klarhet i varför företagen redovisar miljö och hållbarhet. Företagen som studerats är svenska Statens Järnvägar, SJ, och finska Valtion Rautatiet, VR. Båda är statligt ägda och verkar inom tågbranschen.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilka förutsättningar Apoteket har för att konkurrera på en avreglerad marknad för receptfria läkemedel. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med tonvikten på insamlandet av sekundär data från statliga utredningar. Metodangrepssättet är abduktivt. Slutsatser: Vår slutsats är att Apotekets förutsättningar för att konkurrera efter en avreglering framförallt beror på hur regelverket för detaljhandelns försäljning av receptfria läkemedel kommer att utformas. Utformningen kommer att avgöra hur stora inträdesbarriärerna blir på den receptfria marknaden och således påverka i vilken omfattning Apoteket kommer att utsättas för konkurrens..

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpåverkande företag som antingen är svenska statligt ägda eller noterade på svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har använts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen är både kvantitativ och kvalitativ, då årsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger på bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin täcker vad CSR är, positiva och negativa infallsvinklar på CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk påverkan samt teori om kvalitetssäkring, för att skapa en förståelse kring ämnet.

Den organiserade handeln av öl från Tyskland till Sverige är ett stort problem. Dels genom försäljning till ungdomar, privatpersoner, krogar och arbetsplatser dels genom förlorade skatteintäkter. Det går inte lägre att kontrollera konsumtionen av öl genom Systembolagets monopol. Detta problem kommer i framtiden att öka på grund av de ökade införselkvoter som träder i kraft år 2004. Det är svårt att komma åt problemet då införseln av öl är laglig, men inte försäljningen.

Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna.

Den här uppsatsen problemställning är att tillväxttakten av nya företag i regioner som får högt statligt stöd är jämförbar med regioner som får lågt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten är lägre i de regioner som erhåller högt statligt stöd än i de regioner som får lite statligt stöd. Istället borde det vara så att i regioner som erhåller högt statligt stöd bildas fler företag än i regioner som får lågt stöd, och att den ekonomiska tillväxten åtminstone ligger i paritet med de regioner som erhåller lågt statligt stöd. Därför är uppsatsens syfte att undersöka om det går att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, när det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna är så lågt. För att kunna besvara denna frågeställning, är det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. Skälet är att det kan finnas liknande faktorer som styr både bildandet av företag, och förutsättningarna för att få redan existerande företag att växa.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.

Bakgrund: Bakgrunden till försäljningen av statligt ägda Vin&Sprit är att svenska regeringen har beslutat att statligt ägande av företag ska minskas. Försäljningen av V&S avslutade ett svenskt ägande av företaget som Ivan Bratt grundade 1917. Det köpande företaget Pernod Ricard grundades 1975 genom en sammanslagning av de två största franska producenterna Pernod och Ricard.Frågeställningar:Varför har Pernod Ricard valt att växa mekaniskt med hjälp av V&S?Hur skall förvärvet av V&S generera en ökad avkastning till aktieägarna?Vilka produkter inom V&S ligger i linje med Pernod Ricards produktportfölj och strategi?Syfte: Vi vill få förståelse till motiven bakom Pernod Ricards val att växa mekaniskt istället för organiskt, trots de stora ekonomiska riskerna som följer med denna expansionsstrategi.Metod: Vi har valt att göra en övergripande beskrivning av fallföretagens organisation, strategi och varumärken för att ge en bild av hur väl V&S passar in i Pernod Ricards strategi.Teori: Den första delen i teoriavsnittet som vi benämner företagsförvärv ger en överskådlig bild av vad som bör beaktas i strategifasen. De två efterföljande avsnitten SWOT och produktportfölj analyserar företagens interna och externa förutsättningar.Empiri: VI har valt att dela upp detta avsnitt i fyra delar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.