Sök:

Sökresultat:

322 Uppsatser om Statligt ägande - Sida 21 av 22

Analys av miljöanpassad ogrÀsbekÀmpning

Svenska KraftnÀt Àr ett statligt affÀrsverk vars huvuduppgift Àr drift och underhÄll av det svenska elstamnÀtet. BekÀmpningen av oönskad vegetation Àr en del i underhÄllsarbetet i anlÀggningarna och sker i dagslÀget med det kemiska bekÀmpningsmedlet Roundup. Svenska KraftnÀt önskar att minska eller ersÀtta den kemiska ogrÀsbekÀmpningen med en miljöanpassad metod och rapporten syftar till att undersöka den möjligheten.  En av de möjliga metoderna, NCC Spuma, testades i ett fÀltförsök i en av Svenska KraftnÀts anlÀggningar och dess miljöpÄverkan undersöktes genom en livscykelanalys.NCC Spuma Àr en termisk metod för ogrÀsbekÀmpning som erbjuds av NCC Roads. OgrÀset bekÀmpas med hett vatten och ett isolerande skum. Det isolerande skummet förlÀnger tiden det heta vattnet skadar ogrÀset.

Motivation i startupföretag : En kvalitativ studie pÄ hur VD:n i ett startupföretag ser pÄ motivation utifrÄn Self Determination Theory

Det rÄder idag ett affÀrsklimat som stÀndigt förÀndras dÀr entreprenörskap och innovation Àr viktiga ingredienser i ett samhÀllsekonomiskt utvecklingsperspektiv. Varje Àr startas mÄnga företag med ambition att vÀxa till större vÀletablerade företag pÄ lÀngre sikt, men mÄnga nystartade företag har ocksÄ svÄrt att överleva. Startupföretaget, det nystartade företaget med tillvÀxtambitioner, Àr dÀrmed intressant att studera dÀr den stora graden misslyckanden kan ses som ett samhÀllsekonomiskt problem genom minskad sysselsÀttning. En kritisk faktor för företagets överlevnad Àr förmÄgan att leda och motivera företagets anstÀllda, som mÄnga anser vara en av startupföretagets absolut viktigaste resurser.För att till fullo kunna ta tillvara pÄ företagets mÀnskliga resurser finns en syn pÄ att VD:n för nystartade företag till viss del bör avstÄ frÄn sin formella makt för att ge utrymme till medarbetarnas sjÀlvstÀndighet. Genom att frÀmja de anstÀlldas sjÀlvstÀndighet frÀmjas Àven en intern motivation hos de anstÀllda dÀr ett högre intresse i uppgiften skapas och ett kreativare och uthÄlligare beteende genereras.Self-Determination Theory har setts som ett bra verktyg för att vÀgleda forskning och praktik inom motivation i företag, men som dock haft en begrÀnsad anvÀndning för forskning utifrÄn ett startupföretags perspektiv.

RÀtten att inte kompromettera sig sjÀlv i konkurrensrÀttsliga processer. En studie av förhÄllandet mellan Europakonventionens artikel 6 och företags rÀttigheter i konkurrensrÀttsliga undersökningar enligt förordning 1/2003

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

UNDERSÖKNING AV URVALSKRITERIER VID UPPHANDLING AV ASFALT En jĂ€mförelseanalys mellan privat och offentlig verksamhet

BakgrundI Sverige finns 9850 mil vÀg som Àr statligt Àgd och 4160 mil kommunalt Àgd vÀg. Av dessa bestÄr 80 % av asfalterat underlag. Det innebÀr att den offentliga verksamheten i Sverige omsÀtter stora mÀngder asfalt, bÄde i form av nyanlÀggning av vÀgar samt underhÄll av gamla vÀgar. Det finns ocksÄ en stor privat asfaltmarknad, frÀmst bestÄende av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter Àr en stor men Ànnu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jÀmföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

Vad Àr nÀsta steg? : En studie om flödesförbÀttring och förÀndringsarbete pÄ Danderyds sjukhus akutmottagning

Examensarbetet har utförts pÄ Danderyds sjukhus, ett akutsjukhus i norra Stockholm med uppdrag att erbjuda sjukvÄrd till drygt 440 000 invÄnare, och nÀrmare bestÀmt pÄ hjÀrtsektionen inom akutmottagningen (hjÀrtakuten).Med utgÄngspunkt i nya interna mÄlsÀttningar samt de statligt satta mÄlen, att 80 % av patienterna ska fÀrdigbehandlas inom 4 timmar pÄ akutmottagningar frÄn Är 2009, pÄbörjades ett förÀndringsarbete pÄ Danderyds sjukhus akutmottagning. Detta förÀndringsarbete mynnade ut i ett nytt flöde och arbetssÀtt, benÀmnt Lean, pÄ akutmottagningen och implementerades i början av 2009. Efter att ha anvÀnt det nya arbetssÀttet i ett Är finns behov att utvÀrdera förÀndringen och utveckla förÀndringsarbetet. Syftet med examensarbetet faststÀlldes dÀrför till att kartlÀgga de förÀndringar som gjorts pÄ hjÀrtakuten och vilken effekt som förÀndringarna gett. Detta för att kunna föreslÄ fortsatt arbete med att förbÀttra flödet genom hjÀrtakuten.Med hjÀlp av observationer och intervjuer kartlades patientflödet genom hjÀrtakuten före och efter förÀndringen.

Granskning av hÄllbarhetsredovisning : - Upplevelsen ur ett företagsperspektiv

Aspekter betrĂ€ffande miljö samt sociala förhĂ„llanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har pĂ„verkat mĂ€nniskan sĂ„som företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hĂ„llbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfĂ„ngsrik redovisning, benĂ€mnd hĂ„llbarhetsredovisning vilken likvĂ€rdigt med konceptet CSR innehĂ„ller mer Ă€n endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 Ă€r denna redovisning obligatorisk att upprĂ€tta och granska för statligt Ă€gda företag och dess anvĂ€ndning vĂ€xer i företagsvĂ€rlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r det relativt fĂ„ som lĂ„ter granska sin hĂ„llbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjĂ€nst och vĂ„r studie utgĂ„r frĂ„n att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

Kretsloppsanpassat energi- och avloppssystem för ett fritidshus

En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.

KÄkstadens vÀrden, utveckling och tillvÀxt : effekter av att vÀxa utan stadsplanering

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumomrÄde? och för mÄnga Àr omrÄdet, tillsammans med mÄnga andra, ett bevis för att stadsplanering Àr enormt viktig. Men Àven nÀr det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker nÄgon slags planering. De boende styr sin nÀrmiljö, de kÀmpar för att skapa ett hem i pÄ en plats, dÀr infrastruktur och samhÀllsfunktioner Àr nÀstan obefintliga. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vad det Àr mÀnniskorna satsar pÄ, vad det Àr som blir viktigt i Kibera. MÄlet med arbetet Àr att hitta vad de boende sjÀlva valt att förlÀgga i sin bostadsmiljö, dÄ ingen översiktlig planering sker pÄ högre nivÄ.

Ansvar för avhjÀlpande av förorenade omrÄden genom frivilliga överenskommelse och avtal

Syftet med denna uppsats har varit att studera det förfarande som innebÀr att ett avhjÀlpandeansvar för en förorening faststÀlls genom en nedskriven överenskommelse eller ett frivilligt avtal. Förfarandet, som Àven kallas frivilligvÀgen, innebÀr att tillsynsmyndigheten tillsammans med en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsÀgare kommer överens om ett avhjÀlpandeansvar i en skriftlig överenskommelse eller ett avtal. Ett annat syfte med uppsatsen har varit att se hur frivilligvÀgen skiljer sig frÄn det förfarande dÄ tillsynsmyndigheten meddelar ett förelÀggande. MÄlsÀttningen med frivilligvÀgen Àr att tillsynsmyndigheten och den ansvarige genom möten, överlÀggningar och diskussioner skall komma fram till en gemensam lösning pÄ miljöproblemet som motsvarar det ansvar som skulle kunnat utkrÀvas enligt miljöbalken. I de fall en verksamhetsutövare eller fastighetsÀgare endast Àr delvis ansvarig för en förorening kan resterande del av avhjÀlpandeÄtgÀrderna bekostas genom ett statligt bidrag som utbetalas av NaturvÄrdsverket efter ansökan.

MED ANSVAR OCH SAMVERKAN FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ : En empirisk undersökning som ett verktyg för att beskriva, diskutera och analysera gĂ€llande bestĂ€mmelser

Uppsatsens syfte Àr att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestÀmmelser med fokusering pÄ ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gÀllande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli nÀr bestÀmmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohÀlsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.Förutom att beskriva gÀllande rÀtt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning pÄ ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument frÄn företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrÄn ett praktiskt perspektiv.Huvudansvaret för att förhindra ohÀlsa och olycksfall pÄ ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara bÄde en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet.

Bebyggelsetryck i strandskyddet : En studie av begreppet bebyggelsetryck i samband med LIS-planering

Under 2009 och 2010 infördes nya bestÀmmelser gÀllande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att frÀmja utvecklingen av landsbygden genom att tillÄta vissa lÀttnader i strandskyddet. Det Àr genom denna lagÀndring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillÀgg peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS). För delar av landet gÀller vissa begrÀnsningar dÀr kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS Àn i landet i övrigt. Detta gÀller bland annat kring VÀnern, VÀttern, MÀlaren och SiljanomrÄdet i omrÄden dÀr det finns en stor efterfrÄgan pÄ mark, alltsÄ ett bebyggelsetryck. Det rÄder emellertid stor osÀkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck.

Avreglering av det svenska spelmonopolet -Hur pÄverkas aktörerna pÄ marknaden?

Bakgrund och problem: Spelmarknaden Àr en bransch som haft en otrolig tillvÀxt desenaste Ären, framför allt beroende pÄ att den tekniska utvecklingen gÄtt framÄt i rask taktoch dÀrmed möjliggjort nya kanaler för utbud av spel. Spelmarknaden i Sverige har sedanlÄng tid tillbaka varit statligt reglerad och pÄ grund av det endast varit förbehÄllen vissaenstaka aktörer. PÄ senare tid har denna monopolsituation ifrÄgasatts flitigt av sÄvÀl olikariksdagspartier som av EU. Inför riksdagsvalet 2006 var en förÀndring av spelmarknadenett löfte frÄn alliansen vid eventuell valseger. Eftersom alliansen segrade har regeringentillsatt en utredning om spelmonopolet som ska vara klar 15 december 2008.

LönebidragsanstÀllningar - frÄn ett chefsperspektiv : Erfarenheterna av lönebidragsanstÀllningar och anstÀllda med nedsatt arbetsförmÄga

VÄr uppsats handlar om chefers erfarenheter och tankar kring lönebidrag och av att ha anstÀllda med stöd av lönebidrag. Det fanns vid Ärsskiftet 2014-2015 en grupp om 75 000 mÀnniskor i Sverige som skulle kunna vara i behov av ett sÀrskilt anpassat arbete pÄ grund av en sÀnkt arbetsförmÄga (Arbetsförmedlingen, 2015). Lönebidrag Àr ett statligt ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anstÀller mÀnniskor frÄn den nÀmnda gruppen. OmrÄdet lönebidrag kan ses utifrÄn flera perspektiv dÀr vi har valt chefsperspektivet, eftersom vi ansÄg att det var cheferna som satt inne med den viktiga kunskapen om hur lönebidrag fungerar för företag i praktiken. Chefer befinner sig ocksÄ i den utmÀrkande positionen att avgöra vem som ska anstÀllas.

Aktiv förvaltning för högre avkastning? : En jÀmförelse mellan aktivt förvaltade pensionsfonder och index

Den första januari Är 1999 upprÀttades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmÀnna pensionen. En del av den allmÀnna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmÀnna pensionen Àr ett fonderat system dÀr pensionsspararen sjÀlv kan vÀlja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att vÀlja bland till sin premiepension.

Ungdomsbrottslighet : Ungas förestÀllningar om varför ungdomar begÄr brott.

Den första januari Är 1999 upprÀttades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmÀnna pensionen. En del av den allmÀnna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmÀnna pensionen Àr ett fonderat system dÀr pensionsspararen sjÀlv kan vÀlja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att vÀlja bland till sin premiepension.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->