SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms.

Denna studie utgår från att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Fas 3 är en omdebatterad del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet med Fas 3 är att personer i långtidsarbetslöshet så snabbt som möjligt skall komma tillbaks till arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka bilden av Fas 3, utifrån den arbetssökandes perspektiv och utifrån arbetsmarknadspolitiska styrdokument. De frågeställningar uppsatsen förhåller sig till är: 1. Vilka är de huvudsakliga resonemangen kring arbete och arbetslöshet i arbetsmarknadspolitiska styrdokument som reglerar och kommenterar Jobb- och utvecklingsgarantin, samt i deltagarnas berättelser om Fas 3?2.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ?svaga? elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda.

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma.

Syftet med vår undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lärare, barn och föräldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. Utifrån vad som står i läroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förändrats, samt hur den påverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte och forskningsfrågor har vi använt oss av intervjustudier och en enkätundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestått av personer från olika verksamheter i samma kommun.

This study aims to examine how heritage archives in Sweden create oral history by the conduction of interviews. Though previous research have shown that this is a task suitable for archives, there have been a lack of knowledge of how this is actually beeing done. Also, oral history have not earlier been studied in relation to the archives larger objectives. The heritage institutions that have been examined are Sjöhistoriska museet, Visarkivet and Dialekt- och folkminnesarkivet I Uppsala. They are all part of public authoritys and use oral history to create more pluralistic and diverse archive collections.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lärarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort två enkätundersök-ningar om vad pedagoger (lärarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur använder de sig av bild i så fall. Detta har då jämförts med vad styrdokumenten säger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks.