SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan.

Uppsatsen behandlar informationsoperationer från en operativ synvinkel. Teorianknytningen görs gentemotmanöverteorin, med dess delmängd manöverkrigföring. Syftet med uppsatsen är att besvara vilka förmågor tillinformationsoperationer som finns i Försvarsmakten idag samt vilka möjligheter de skapar för framtiden medfokus på år 2010. Detta exemplifieras genom ett scenario, en strategisk typsituation, där uppsatsen svarar påhur dessa förmågor skall användas som en del i striden i en fiktiv fredsframtvingande insats inom ramen förEU: s krishanteringsstyrka.Utifrån de förmågor som redan finns idag och som har vidareutvecklats fram till år 2010 skapas förslag till attutveckla ytterligare förmågor. Med den strategiska typsituationen som fond föreslås att en förbättrad förmågatill psykologiska operationer och nätverksattacker bör skapas.

Bakgrund och problem: Människor i dagens samhälle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrån de produkter och tjänster de använder kommer ifrån. Begreppet hållbarhetsredovisning har därför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen måste följa GRIs riktlinjer från och med år 2008. Hållbarhetsredovisning är inte längre frivilligt för de statligt ägda företagen, utan de måste i årsredovisningarna utarbeta rapporter där informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men är kravet nödvändig för att få företagen att redovisa dessa områden, eller finns det andra påtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förändringar i de statliga företagens hållbarhetsredovisning beror på?Syfte: Syftet är att kartlägga förändringar i två statliga företag samt två privatägda företag.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. Utgångspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet är omfattande och kräver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter är involverade i genomförandet och samverkan är ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer.

Today, companies work with issues concerning Corporate Social Responsibility (CSR). A higher demand from customers and other stakeholders as well as an extended legislation are great reasons. Framework and guidelines for sustainability reporting has been developed which includes indices that companies are able to report. Though, for a long term work with sustainability a functional system and internal tool is necessary. Balanced Scorecard, BSC, is a useful tool and efforts have been made to integrate BSC and CSR with purpose to establish the work with sustainability in a more concrete and clear way.

Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom Statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

För att säkerställa demokratin i samhället är det viktigt att vanliga medborgare har insyn i den statliga och kommunala verksamheten. Samtidigt måste det även anses vara av yttersta vikt att skydda enskilda personer vilka kommer i kontakt med dessa verksamheter. Att sekretess bör existera måste därför anses vara en självklarhet, dels för att skydda dessa personer men även för att säkerställa rikets säkerhet. Detta arbete har som utgångspunkt att undersöka hur sekretessprövningen sker då medborgare begär tillgång till allmänna handlingar, både i teorin men även praktiken. I den teoretiska rättsutredningen har traditionell juridisk metod använts.

För att säkerställa svenska Statliga myndigheters bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling har regeringen infört ett lagkrav på att myndigheterna ska införa certifierade miljöledningssystem (MLS) som systematiska verktyg för miljöarbetet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är en av dessa myndigheter och år 2009 beslutades att hela universitetet skulle certifieras enligt ISO 14001. Slutdatumet för färdig implementering var ursprungligen år 2011, men detta har successivt skjutits upp och är nu satt till slutet på år 2013. Implementeringen har skett enhetsvis och i dagsläget återstår flera enheter vilket gör att slutdatumet troligen inte kommer att hållas. Eftersom implementeringsmålet inte uppnås enligt tidsplan är det troligt att hindrande faktorer för arbetet existerar, vilket är vanligt förekommande vid MLS-implementeringar. Syftet med denna uppsats är därför att analysera framgångsfaktorer för att uppnå miljöcertifiering vid en statlig myndighet i en akademisk kontext, för att se hur hindren kan överkommas.

Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom Statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.

På senare år har etableringen av 3D-applikationer på internet, för att visualisera geografiska områden och platser blivit allt vanligare. Exempel på sådana applikationer är tjänsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjänsterna har medfört bättre bildupplösning och mer detaljerade satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och säkerhetsrelaterade frågeställningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. Från flera håll i världen har Google stött på ifrågasättanden och protester.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.