I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning.

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges länsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som påverkar förutsättningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanställdes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar på att styrningen från nationellt håll är tämligen vag. Vidare ser man brister i hur frågan har aktualiserats i andra enheter på länsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra Statliga myndigheter fungerat.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende internationell organisation som utfärdar riktlinjer för företag att följa när de upprättar en hållbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hållbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gälla den 1 januari 2009. GRI innehåller tre nivåer, A, B och C. Genom att företagen får hållbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare får de ett plustecken bakom bokstaven.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

En stor del av idrottsrörelsens intäkter är kopplade till spelmarknaden och det statliga spelmonopolet. Detta har under åren medfört ett förhållande mellan idrotten, staten och Svenska Spel. Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturundersökning studera detta förhållande mellan dagens reglerade svenska spelmarknad och idrottsrörelsen. En stor del av det statliga idrottsstödet på drygt en miljard kronor fördelas idag genom Svenska Spel via Riksidrottsförbundet ut till idrottsföreningarna. Spelmonopolet legitimeras genom skyddshänsyn för medborgarna och stödet till idrotten främst genom idrottens samhällsnytta.

Titel: Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhetFörfattare: Pontus HaagUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid insti?tutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs uni?versitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 63 exklusive bilagorSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida opinions?bildning av mer ideologisk karaktär förekommer samt om det finns ett aktivt arbete med att påverka människors uppfattning om de tre myndigheterna.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Genomförda samtalsintervjuer med sex representanter med an?svar för information och kommunikation på Energimyndigheten, Fiskeriverket och Försäkringskassan.Huvudresultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att de tre undersökta myndigheterna inte kan karakteriseras som den typ av ideolo?giska myndigheters som Bo Rothstein hävdar att många svens?ka myndigheter har förvandlats till. Energimyndigheten är den myndighet som faller närmast beskrivningen av en ideologi?producerande statsapparat. Myndigheten saknar också helt le?gala styrmedel och använder sig nästan uteslutande av opini?onsbildning för att uppnå sina mål.

Syftet med denna rapport är att undersöka den svenska polisens arbetsmetoder mot ?1% MC-gängen? Hells Angels MC och Bandidos MC. Med ?1 % MC-gängen? menas i detta sammanhang klubbar, som själva hävdar att de tillhör en del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och har sina egna ?lagar och regler?. Empirin är byggd på intervjuer med poliser från polismyndigheterna i Stockholm och Skåne.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så är information ?mycket värdefull, ibland till och med livsviktig? (1). Informationssäkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krävs det att utifrån de förutsättningar som finns att anpassade skydds- och säkerhetsåtgärder införs för att informationen ska få ett välavvägt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhållande till dess värde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvärderats i syfte att utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv se om den är tillämpbar som en säkerhetsåtgärd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkätundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar väl in i det övriga informationssäkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssäkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bättre. I den här studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lämplig och flexibel grund som kan bidra med detta då den är anpassningsbar utifrån miljö och förutsättningar och en billig säkerhetsåtgärd som går fort att genomföra och klarar sig med små resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssäkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg går igenom och granskar en applikation.

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär attföretagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. Sedaninträdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpåverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetänkandet från denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersättas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill säga när intäkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Träden på begravningsplatserna är en del av det svenska, gröna kulturarvet och de är en del av begravningsplatsernas uppbyggnad, rumslighet och struktur. När begravningsplatsernas förvaltningar står inför arbetet att byta träd, i en befintlig plantering på en begravningsplats som är skyddad av kulturminneslagen, måste de ta hänsyn till många olika lagar, myndigheter och organisationer. Denna uppsats handlar om detta, hur de olika myndigheterna, organisationerna och förvaltningarna förhåller sig till varandra och till lagtexterna. Om de säger samma sak eller om det finns olikheter dem emellan. Hur de inblandade förhåller sig till aspekterna kring träd och säkerhet, kulturmiljö, sjukdomar, artdiveristet och återplantering av inhemskt eller exotiskt material.

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhällets organisering av ansvar, tvång och omvårdnad i Sverige. Syftet är att bidra till en djupare förståelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhället och vilka val de ställs inför.Med hjälp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvångsvårdens betydelse för narkotikamissbrukarnas självidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av ansvariga på myndigheter inom narkotikaområdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar på en djupare förståelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvångsvården motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer från respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk på institutioner och vi presenterar även teorier som anknyter till vår undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet. .

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.