Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett.Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna.

Rapportens syfte är att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiära strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiärt brottsförebyggandearbete inom områdena lokal förankring och återkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhällsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravställare genererar krav på polisverksamheten i Sverige.Rapporten är en litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som där presenterasangående polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för ämnet relevanta styrdokument från Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiära strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemområden och utmaningar somutvecklingsarbetet på det brottsförebyggande området och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrättelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhåller sig till tankarna bakom närpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Sju gårdar i Hälsingland blev sommaren 2012 världsarv. Syftet med det här arbetet var att studera hur världsarvsutnämningen påverkade gårdarna ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Av vikt var att se om villkoren ändrades för byggnaderna i lagens mening i fråga om bevarande och vid eventuell ändring. Det var också av intresse att se om ägarna till gårdarna i och med utnämningen kände sig hindrade att sköta gården som de ville. Undersökningen grundade sig på en enkätundersökning som gjordes bland gårdsägarna och studier på väsentlig litteratur.

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som behandlar vindkraft från flera olika perspektiv. Dels utförs en generell beskrivning av fundamentala fakta för vindens och vindkraftverkets effekt. Dels beskrivs förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige under den kommande tioårsperioden. Vindkraft är en helt ren energiteknik som utnyttjar en ickeändlig energikälla (vinden) som primär källa. Vindens effekt är direkt proportionell mot vindhastigheten i kubik, vilket innebär att en fördubbling av vindhastigheten ger en åttafaldig ökning av vindeffekten. I dagsläget finns c:a 730 vindkraftverk i Sverige, varav merparten har en märkeffekt understigande 1,0 MW. Sveriges Riksdag har år 2002 antagit Energimyndighetens förslag till planeringsmål för vindkraftens framtida utbyggnad i landet.

Försvarsmakten skall kunna bistå det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vilket i förlängningen kan innebära attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhället viden påfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och säkerställa en god förmåga att med kort varsel kunna hanteraen svår påfrestning på samhället i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter är viktigt, främst setttill den gemensamma samhällsnyttan som skapas. Men även till de ekonomiska fördelar som kan uppnås vid en samverkanmellan myndigheterna.Båda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis båda får använda det yttersta våldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de är hierarkiska organisationer, personalen bär uniform och de är statliga instanser.Min avsikt är att beskriva samverkan mellan Mellersta Militärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län på ennationell regional nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka några föräldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjälp från samhället upplevs. Tidigare forskning pekar på att kvarlämnade föräldrar drabbas svårt av ett bortförande då det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig på riskfaktorer och kännetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta äger rum i samband med vårdnadstvister och föregås av hot. Kvarlämnade föräldrar drabbas också ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder också på att det finns brister i stöd och hjälp för drabbade föräldrar.

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar.

På senare år har samhället ökat uppmärksamheten på barn som bevittnar våld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder på att denna grupp barn far väldigt illa utav våldet som sker mellan föräldrarna inom hemmets fyra väggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmärksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, då störst fokus lagts på mamman som utsatts för våld. Det har även konstaterats att mörkertalet är stort i samhället, vilket innebär att endast en bråkdel av de barn som bevittnar våld kommer till myndigheters kännedom. Barn som bevittnar våld i hemmet är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem, och bör därmed ses som en stor samhällsuppgift att arbeta vidare med.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

I den allt mer globaliserade världen får begrepp som varumärke och kvalitet allt större betydelse även för statliga myndigheter. För Försvarsmakten är ett av de mest kända yttre attributen dess uniform. Vid sidan av de rent praktiska funktionerna är uniformen även ett signalmedel som utvi-sar vart i Försvarsmaktens struktur personen hör hemma och inom vilket tjänsteområde denne verkar. I civilt språkbruk kan detta översättas till vilken tjänstekvalitet uniformen utlovar. Från att tidigare ha varit ett signalmedel internt inom Försvarsmakten har uniformens signaler kommit att få en allt större betydelse även utanför i samverkan med andra nationer.2003 genomgick flygvapnets uniform en betydande förändring då man ändrade gradbetecknings-systemet utifrån ett internationellt behov från svenska marinen, dessa system har traditionellt alltid följts åt.

Barn till frihetsberövade är en osynlig grupp i vårt samhälle. Separationen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet olika beroende på barnets ålder, straffets längd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts på denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstå och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga människor i åldrarna 13- 22 år som hade/hade haft en eller båda föräldrarna i fängelse.

I en tid när kommunikationens betydelse växer blir det också viktigare vilken syn på kommunikation organisationer har, eftersom det påverkar hur man tänker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har någon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgår från kommunikationspolicyer verkar det inte finnas så mycket forskning gjord runt själva dokumenten. Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer från offentliga verksamheter på fem olika förvaltningsnivåer i Sverige. Syftet med studien är att beskriva vilken syn på kommunikation som kan utläsas av policydokumenten.