Lantmäteritaxan gäller för hela Sverige och innebär att kostnaden för en förrättning ska vara likvärdig med hänsyn till ärendets karaktär och komplexitet, oberoende var förrättningen genomförs i Sverige. I verkligheten kan priset på en förrättning variera stort beroende på var i landet förrättningen utförs.Syftet med studien var att beskriva hur fördelningen av förrättningskostnader på olika arbetsmoment hanteras samt om det skiljer sig åt mellan två statliga lantmäterikontor. Studien har valt att jämföra Stockholm och Växjö eftersom Stockholm ligger i de högre nivåerna i förrättningskostnader och Växjö ligger i de lägre nivåerna. Syftet uppnåddes med hjälp av fyra forskningsfrågor.Studien har använt en juridisk metod för att få kännedom och förståelse kring regelverket inom ämnesområdet. I studien har det även valts att använda en kvantitativ fallstudie i kombination med en kvalitativ intervjustudie.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende internationell organisation som utfärdar riktlinjer för företag att följa när de upprättar en hållbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hållbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gälla den 1 januari 2009. GRI innehåller tre nivåer, A, B och C. Genom att företagen får hållbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare får de ett plustecken bakom bokstaven.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

En stor del av idrottsrörelsens intäkter är kopplade till spelmarknaden och det statliga spelmonopolet. Detta har under åren medfört ett förhållande mellan idrotten, staten och Svenska Spel. Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturundersökning studera detta förhållande mellan dagens reglerade svenska spelmarknad och idrottsrörelsen. En stor del av det statliga idrottsstödet på drygt en miljard kronor fördelas idag genom Svenska Spel via Riksidrottsförbundet ut till idrottsföreningarna. Spelmonopolet legitimeras genom skyddshänsyn för medborgarna och stödet till idrotten främst genom idrottens samhällsnytta.

Titel: Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhetFörfattare: Pontus HaagUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid insti?tutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs uni?versitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 63 exklusive bilagorSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida opinions?bildning av mer ideologisk karaktär förekommer samt om det finns ett aktivt arbete med att påverka människors uppfattning om de tre myndigheterna.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Genomförda samtalsintervjuer med sex representanter med an?svar för information och kommunikation på Energimyndigheten, Fiskeriverket och Försäkringskassan.Huvudresultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att de tre undersökta myndigheterna inte kan karakteriseras som den typ av ideolo?giska myndigheters som Bo Rothstein hävdar att många svens?ka myndigheter har förvandlats till. Energimyndigheten är den myndighet som faller närmast beskrivningen av en ideologi?producerande statsapparat. Myndigheten saknar också helt le?gala styrmedel och använder sig nästan uteslutande av opini?onsbildning för att uppnå sina mål.

Syftet med denna rapport är att undersöka den svenska polisens arbetsmetoder mot ?1% MC-gängen? Hells Angels MC och Bandidos MC. Med ?1 % MC-gängen? menas i detta sammanhang klubbar, som själva hävdar att de tillhör en del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och har sina egna ?lagar och regler?. Empirin är byggd på intervjuer med poliser från polismyndigheterna i Stockholm och Skåne.

Svenska myndigheter har ett flertal gånger påpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och väljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad är oklara.Syftet med undersökningen är att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har växt upp i heterogena miljöer väljer bort Sverige efter högre studier. Målet är att förstå och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts.

Detta projekt handlar om att byta motor på ett äldre flygplan en PA28-161 (Piper Cherokee Cadet ) med registreringsbeteckning SE-KMI som ägs av Västerås Flygklubb.SE-KMI är ett äldre flygplan som är tillverkat år 1989 och har en förbrukad motor av typen Lycoming som går på bränslet Avgas 100 LL. Idag möter sådana flygplan stora problem runt om i världen och har svårt att konkurrera med de nyare varianterna. Anledningen till detta är att de har blivit alltmer oekonomiska och icke miljövänliga på grund av den höga bränsleförbrukningen och den ständiga prisökningen på bränslet. En annan faktor som gör situationen ännu svårare är tillgången på bränslet ( Avgas 100 LL ) både i Sverige och runt om i världen.För att man ska kunna hålla flygplanet i drift, så anser man att den bästa lösningen är att byta motorn till en annan typ som ska gå på en typ av bränsle som är billigare, lätt åtkomligt samt har lägre bränsleförbrukning och miljövänligare.  Metoden som används i denna rapport har gått ut på att undersöka marknaden för att samla information om val av ny motor och att ta kontakt med berörda myndigheter för att kolla upp vad lagen säger, att jobba med dokumentationer och att ansöka om nya certifikat.

Detta projekt handlar om att byta motor på ett äldre flygplan en PA28-161 (Piper Cherokee Cadet ) med registreringsbeteckning SE-KMI som ägs av Västerås Flygklubb.SE-KMI är ett äldre flygplan som är tillverkat år 1989 och har en förbrukad motor av typen Lycoming som går på bränslet Avgas 100 LL. Idag möter sådana flygplan stora problem runt om i världen och har svårt att konkurrera med de nyare varianterna. Anledningen till detta är att de har blivit alltmer oekonomiska och icke miljövänliga på grund av den höga bränsleförbrukningen och den ständiga prisökningen på bränslet. En annan faktor som gör situationen ännu svårare är tillgången på bränslet ( Avgas 100 LL ) både i Sverige och runt om i världen.För att man ska kunna hålla flygplanet i drift, så anser man att den bästa lösningen är att byta motorn till en annan typ som ska gå på en typ av bränsle som är billigare, lätt åtkomligt samt har lägre bränsleförbrukning och miljövänligare.  Metoden som används i denna rapport har gått ut på att undersöka marknaden för att samla information om val av ny motor och att ta kontakt med berörda myndigheter för att kolla upp vad lagen säger, att jobba med dokumentationer och att ansöka om nya certifikat.

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..