Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlägga ärenden ?så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts?. Man skall också bereda andra myndigheter tillfälle att yttra sig i de frågor som kan beröra deras verksamhetsområde. I lantmäterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, står det i 4 kap 25 § att samråd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.

I den norrländska glesbygden blir de tjänstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten är att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis på en liten ort samt att belysa problem som uppstår i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden måste vara mera specifikt inriktade mot vad som krävs av de poliser som ska tjänstgöra på mindre orter. Polismyndigheterna måste kunna erbjuda mer än en rik fritid med jakt och fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojämn åldersstruktur, bristande resurser, dålig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer.

Till följd av en havs- och vattenmiljösatsning tillsatte regeringen år 2009 en utredning för att ta fram förslag på utformningen av en ny havs- och vattenmiljömyndighet. Detta skullekunna ses som ett skifte inom svensk miljövård som präglats av en integrerad syn på miljöfrågor som rör land, luft och vatten, under hantering av Naturvårdsverket. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om vattenvårdens inblandade aktörer lyfter perspektivet om sammanhållningen mellan land-, luft- och vattenfrågor när de argumenterar för eller emot den nya myndighetens etablerande samt huruvida detta kan förankras i deras institutionella ställningstagande. Genom en kvalitativ textanalys har frågeställningar om och hur en integrerad syn på land-, luft- och vattenmiljö lyfts av aktörerna undersökts. Vidare undersöks en hypotes om förankring mellan integrerad syn och val av Naturvårdsverket som institution.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna.

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhällsdebatter kring vilket bränsle som är mest passande. Trots att fossila bränslen dominerar som fordonsbränsle, har debatten om alternativa bränslen pågått under en längre tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen är fokuserad på el och biogas som alternativa bränslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.

Att ?sexta? innebär att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket är en praktik som kan upplevas väldigt intim trots mediets begränsningar av de karaktäristiska dragen av en fysisk interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar på kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nätbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande på en nätbaserad enkät. Genom ett självselektivt urval avgränsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianålder på 27 år med erfarenheter av heterosexuella relationer.

Kapitalanskaffningen är central för entreprenörskap och för detta är entreprenörer ofta hänvisade till riskkapitalister. Då ingen tidigare har studerat helheten av vad som får riskkapitalister att investera gör detta vår studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar även kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrågar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig på och vad, kopplat till individen, som kan få dem att investera. Studien svarar även på hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer.

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrån Friluftsfrämjandets tidskrift, I alla väder. Genom användandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats från 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trätt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn på friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framträtt genom åren visar en spegling av samhället i övrigt. Influenser som präglat synen av friluftsliv varierar beroende på tid, det kan handla om t.ex.

Detta arbete skrevs som avslut på utbildningen Samhällsbyggnad vilket är ett högskoleprogram på Luleå Tekniska Universitet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anläggningar.Arbetet började med att formulera frågeställningar att arbeta kring, utifrån dessa skapades sedan intervjufrågor som stöd i mina samtal med de anställda på Länsstyrelsens fältenhet. Övrig kompletterande information har hämtats från diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nämnda i referenslistan. Text utan källhänvisning är hämtad från intervjutillfällen och egen erfarenhet.Fältenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anläggningar som de flesta ägs av Naturvårdsverket. Fastigheterna finns på statens mark i skyddade områden med olika bevarandegrad och anläggningarna är av varierande karaktär, från spänger efter statliga leder till bevakarstugor för de anställda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gång har jag lärt mig mycket.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissättning i just dataserviceföretag är att jag har arbetat i den branschen. Jag såg då tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmän förståelse för prissättning och jag gör detta genom att skapa en modell.Metod: Jag använder ett hermeneutiskt synsätt med kvalitativa intervjuer. Jag använder både primärdata och sekundärdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag på ett logiskt sätt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider.Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete är en modell som kan användas av mindre dataserviceföretag.

Det atlantiska laxbeståndet i Östersjön är idag hotat, vilket är ett resultat av antropogen påverkan, och det har i praktiken inte funnits någonförvaltningsplan för laxen i Östersjön på nästan 10 år. Ett förslag gällande en flerårig förvaltningsplan för Östersjölaxen lades fram av EUkommissionen2011, vilken syftade till att bidra till ett hållbart nyttjande av laxen, och att den genetiska integriteten och variationen bevaras.Huvudsyftet med denna studie är att undersöka utvalda remissvar som framtagits efter förslaget. Remissvaren är officiella utlåtanden från berördamyndigheter och icke-statliga organisationer, och som har framförts till regeringen. Innehållsanalysen kommer att användas i syfte att nå enfördjupning samt identifiera återkommande mönster och teman utifrån remissvaren och de två utförda intervjuerna. Analysen visar att mångaaktörer påvisar en generellt sett positiv inställning till förslaget, men meningsskiljaktigheter och kritik av föreslagna åtgärder och tillvägagångssättkaraktäriserar flera av remissvaren.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia.