Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Abstract:The aim of this study has been to investigate (theoretically as well as empirically) the problematic notions of state neutrality and political perfectionism and, in particular, the potentially vast continuum existing between these concepts both in theory and in actual political practice. In order to accomplish this, a conceptual analysis has examined (some of) the arguments for and against state neutrality and political perfectionism, different aspects of neutralism and perfectionism as well as the exact definition of the concepts of ?neutrality of justification? and ?conceptions of the good?. Using a specific (though not entirely uncontested) definition of these concepts, an empirical analysis was made of Swedish parliamentary parties and their cultural policies. The empirical part of the study seemed to confirm one of the basic premises of this study; that state neutrality and perfectionism are often (as has indeed been recognized by critics of state neutrality) intertwined in the business of everyday politics..

Abstract The development towards an international accounting standard implies that Swedish groups of companies that are not quoted on the stock exchange can use a parent company perspective or an entity perspective while making their group accounting. The purpose of this study is to describe and explain the motives behind the groups of companies choice of perspective and to show how these motives agrees with the effect it has on the profit and loss account and on the balance sheet.The study includes four fictitious groups of companies based on real groups of companies. Every group of companies includes 1-3 subsidiary companies, where at least one is owned by the parent company with 51-70 %. Some assumptions were made before the consolidation.Relevant key numbers have been calculated according to both perspectives and then compared. A total of three semi structured interviews have been carried out two with representatives for the real groups of companies and one with a chartered accountant.

Sedan 2005 har IFRS så som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS är att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förändringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder återfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser.

Syfte: Syftet är att undersöka hur redovisningsreglerna gällande konsolidering av SPE ser ut i de av FASB/EITF och IASB utformade regelverken samt om det finns några skillnader mellan dem. Syftet är också att undersöka om eventuella skillnader kan förklaras med hjälp av olika företagsteorier. Metod: Vi har gjort en deskriptiv studie som varken är deduktiv eller induktiv. Perspektivet är makroinriktat, dvs. vi har utgått ifrån fasta förhållanden i hur regelsystemen är uppbyggda och inte granskat företags användning av reglerna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

The study aims to increase understanding and knowledge of motivation; this by examining how the leader experiences her capability to promote employees' work motivation. Also, how employees perceive that the leader influence and enhance their work motivation. Interviews were conducted with a manager and two employees of a government agency in Sweden. The results demonstrate different opinions between manager and employees in the manager's ability to foster motivation in the everyday work. The leader thinks that she promotes her employees work positively and believes that she is giving her employees attention and appreciation.

Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.

Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete.Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar.

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.

De svenska statliga vattenkraftsprojekten i början av 1900-talet speglar en förhoppning om ett starkt industriellt Sverige något som tidigare forskning har påpekat. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka relationen mellan statliga tekniksatsningar och föreställningar om nationen. Jag vill belysa att det är viktigt att sätta sådana projekt i relation till föreställningar om vad som är bra och eftersträvansvärt, riskfyllt och hotfullt för nationen. Begreppet sociotechnical imaginaries (sociotekniska föreställningar) relaterar den ?kollektivt föreställda idén? om nationen till teknikutveckling, där tekniken ofta representerar verktyg för att nå den eftersträvade visionen.

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts.

Syfte: Syftet med studien är att se hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134. Vidare är syftet att se huruvida det existerar skillnader branscher emellan samt om efterlevnadsgraden ändras beroende på om de studerade företagen använder sig av bonussystem eller inte.Metod: Studien har gått tillväga genom en tolkning av IAS 36 punkt 134, en kvantitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i de valda företagens koncernredovisningar. Vi har tittat på i vilken grad företagen efterföljer standarden. Vidare har ett test gjorts för att se huruvida ett samband föreligger mellan dels hur företag efterföljer standarden IAS 36 punkt 134 och huruvida de tillämpar bonussystem samt hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134 och vilken bransch de är verksamma.Resultat och slutsats: Av den gjorda studien kan utläsas att företagen efterföljer standarden till 52,43 procent. Detta är således medelvärdet av alla företags efterföljnadsgrad.

The study aims to increase understanding and knowledge of motivation; this by examining how the leader experiences her capability to promote employees' work motivation. Also, how employees perceive that the leader influence and enhance their work motivation. Interviews were conducted with a manager and two employees of a government agency in Sweden. The results demonstrate different opinions between manager and employees in the manager's ability to foster motivation in the everyday work. The leader thinks that she promotes her employees work positively and believes that she is giving her employees attention and appreciation.