Sök:

Sökresultat:

1156 Uppsatser om Statistik pć bygglov - Sida 40 av 78

FastighetssÀkerhet i kommersiella lokaler

Syftet med denna rapport var att undersöka hur fastighetsÀgare arbetar med FastighetssÀkerhet i kommersiella lokaler. Rapporten skall Àven belysa vad man kan göra som fastighetsÀgare för att minska störningar i verksamheten orsakad av obehöriga samt att öka hyresgÀsternas trygghet. Metod: Denna rapport Àr utförd med en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett genom intervjuer med representanter frÄn sex olika företag, som pÄ olika sÀtt Àr involverade i fastighetssÀkerhet sÄ som försÀkringsbolag, sÀkerhetsbolag samt fastighetsbolag. Rapporten bygger sÄledes till största delen av primÀrdata men Àven till viss del av sekundÀrdata i form av statistik. Resultat: Det finns mÄnga ÄtgÀrder som kan göras för att förbÀttra sÀkerheten i och kring lokaler.

Internetvanor hos barnafödande kvinnor med typ 1 diabetes

Internet och sociala medier anvÀnds idag i stor utstrÀckning för att söka information ochför att kommunicera med andra. Detta gÀller inte minst i barnafödande Älder. Forskningvisar att kvinnor med typ 1-diabetes tillhör en riskgrupp i samband med barnafödande.Syftet var, som en del i ett större projekt (MODIAB-WEBB), att genom en nykonstrueradwebbenkÀt kartlÀgga internetanvÀndning, behov och förvÀntningar avseende informationoch kommunikation hos kvinnor i barnafödande Älder med typ 1-diabetes, samtatt utvÀrdera anvÀndbarheten av enkÀten. En pilotstudie genomfördes bland 20 kvinnormed typ 1-diabetes som fÄtt barn mellan Ären 2007 till 2009. Deskriptiv statistik anvÀndesoch analyser av datan visade att 90 % av kvinnorna anvÀnde internet för att sökainformation bÄde privat och i arbetet.

Matrismodellen vs Two-part regressionsmodeller - effekter pÄ Region SkÄnes resursfördelning

An important task for Region SkÄne is to allocate resources to the health care districts. From 1999 to 2002 Region SkÄne used needs-based resource allocation as a model for allocating resources. In a needs-based resource allocation individuals with the same socioeconomic and demographic characteristics are assumed to have the same level of need and are therefore allocated the same amount of resources. During the period of needs-based resource allocation a matrix model was used as a method. In the matrix model individuals were divided into cells after each combination of the socioeconomic and demographic variables.

Det Àr vÀl det vi sysslat med i alla Är? - Att förstÄ sig pÄ formativ bedömning

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lÀrare att arbeta med formativ bedömning startades pÄ en skola i BorÄs Stad. Detta projekt pÄbörjades som ett svar pÄ den negativ statistik betrÀffande elevers skolprestationer som kommunen Ädragit sig i olika nationella jÀmförelser. Bedömning för lÀrande (BFL) blir sÄledes ett led i att försöka förbÀttra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur ett antal matematik- och sprÄklÀrareresonerar kring och anvÀnder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lÀrare resonerar kring och anvÀnder sig av formativbedömning. Studien visar att lÀrarna sÀger att de Àr positiva till arbetet med formativbedömning, Àven om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lÀrarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fÄtt ta del av inom ramen för projektet.

KvalitetssÀkring av barnhÀlsovÄrd i Uppsala lÀn : En analys av det externa bortfallet i BarnhÀlsovÄrdens statistik och informationsdatabas (Basta)

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Polisens tjÀnstevapen som trygghetsfaktor : En jÀmförelsestudie mellan svensk och norsk polis

Polisens befogenheter att anvÀnda vÄld Àr unika och i Sverige Àr polisen rutinmÀssigt bevÀpnad för att om det krÀvs kunna anvÀnda den yttersta graden av vÄld, att döda en annan mÀnniska. Den norska polisen har samma befogenheter nÀr det gÀller vÄldsanvÀndning men man har i Norge valt att inte ha en fast bevÀpnad poliskÄr. Syftet med detta arbete Àr att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvÀndning inom polisen. Vi har Àven undersökt vilket lands modell som Àr att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmÀnheten. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi lÀst publicerad litteratur i Àmnet.

Är djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd

Just nu pĂ„gĂ„r en debatt om huruvida djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus. Argument emot djur pĂ„ cirkus sĂ€ger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mĂ„ste stĂ„ ut med ett odrĂ€gligt liv bara för att underhĂ„lla oss. Argument för djur pĂ„ cirkus Ă€r bland annat att djuren pĂ„ cirkus ofta har det bĂ€ttre Ă€n till exempel vĂ„ra sĂ€llskapsdjur som ofta fĂ„r vara ensamma stor del av dagen. Det vi kĂ€nner Ă€r att det ofta saknas tillrĂ€cklig kunskap i diskussioner om hur djuren pĂ„ cirkus lever och att det Ă€r svĂ„rt att kunna ta stĂ€llning till om djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus eller inte, nĂ€r vi inte har en objektiv grund att utgĂ„ ifrĂ„n. För att fĂ„ en inblick i bĂ„de domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pĂ„ cirkus och kunna avgöra om nĂ„got djurslag eventuellt passar bĂ€ttre Ă€n andra pĂ„ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvĂ„ domesticerade djurslag (hund och hĂ€st) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pĂ„ cirkusar i Sverige. FrĂ„gestĂ€llningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren pĂ„ cirkus? ? Vilka lagar och bestĂ€mmelser skyddar cirkusdjuren och vad sĂ€ger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sĂ€rskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fĂ„ av ett liv pĂ„ cirkus? UtifrĂ„n dessa frĂ„gestĂ€llningar försöker vi hitta och sammanstĂ€lla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lĂ€mpliga olika djurslag Ă€r pĂ„ cirkus, samt ge en bas Ă„t allmĂ€nheten för vidare diskussion..

Ungdomsbrottslighet: En komparativ udnersökning av tvÄ av Malmös stadsdelar

Abstrakt FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären mött sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmÀlda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begÄngna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta Àr en komparativ uppsats som Àr inriktad pÄ ungdomsbrottsligheten i tvÄ av Malmö stadsdelar dÀr vi undersöker antalet polisanmÀlda ungdomar till socialtjÀnsten mellan Ären 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmÀlda, analyserat brottstrender och i den mÄn det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillÀmpas frÄn socialtjÀnstens hÄll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmÀlda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid vÄra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. VÄra resultat har delvis stÀllts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt stÀllt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

SmÀrta och sömn bland Àldre

Bakgrund: SmÀrta och sömnbesvÀr Àr vanligt hos Àldre personer och dessa bÄda faktorer kan pÄ olika sÀtt pÄverka hÀlsa och livskvalité. Syfte: Att kartlÀgga förekomsten av smÀrta och sömnbesvÀr samt undersöka om det fanns samband mellan smÀrta och sömnbesvÀr hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge i Äldern 60-96 Är. Metod: Studien Àr kvantitativ och bygger pÄ redan insamlat material ifrÄn SNAC (the Swedish National study on Aging and Care). Deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts i studien för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Resultat: Av de deltagande som hade haft vÀrk/smÀrta under de senaste fyra veckorna hade 42 % sömnbesvÀr medan 21 % av de som inte haft vÀrk/smÀrta hade sömnbesvÀr.

Madeleine McCann - hela vÀrldens dotter : En studie om svenska medier rapportering kring en brittisk flickas försvinnande

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den första mÄnadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilka faktorer som skapade ett sÄ stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara pÄ detta stÀlls tre övergripande frÄgor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse fÄr huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av Äterkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehÄllsanalys för att fÄ fram statistik pÄ hur mycket utrymme visa aspekter fÄr samt vilka benÀmningar som görs vid portrÀtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet bestÄr av artiklar frÄn tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvÀrde, medielogik och narrativ berÀttande.Resultatet visade att den frÀmsta faktorn till att fallet uppmÀrksammades Àr genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes förÀldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberÀttelse.

Sambanden mellan inandningsbara, grova och fina partiklar i luften och strokeanfall i Malmö

In the western world, strokes are the third most common cause of death, hitting mainly the elderly population. Smoking, high blood pressure, diabetes and overweight are known risk factors for causing strokes. Previous studies show that an increased level of particulate matter, PM, is also related to an increased number of strokes. The population in this study consists of patients over 65 years old who live in Malmö. Levels of particulate matter were measured from October 2004 to April 2005 at a central outdoor monitoring site in Malmö.

Möjligheterna med Jailbreak

Detta arbete Àr en undersökning om vad en Jailbreaking av iPhone OS kan tillföra för en vanlig anvÀndare och Àven de utökade möjligheterna för utvecklare. Det syftar till att ge en lÀtt överskÄdlig förklaring om hur jailbreaking fungerar och vilka fördelar och nackdelar som följer med det valet.Det var ett personligt intresse för modifikation av operativsystem som gav grunden för valet av denna undersökning. Efter det egna införskaffandet av en iPhone 3Gs i slutet av 2009 utvecklades intresset för jailbreaking, nÄgot som successivt byggdes upp till en passion att vilja undersöka en iPhones fulla potential.I rapporten kommer ett antal jÀmförelser att göras mellan ett native iPhone OS och ett Jailbreakat iPhone OS. Versionen Àr 3.1.3, vilken Àr den senaste stabila. Det presenteras viktiga paket som bevis för vad de extra funktioner som kan uppnÄs genom anvÀndandet av jailbreak.

En studie av snabbtillvÀxande företag : verksamhetsÄlder, tillvÀxt och lönsamhet bland de svenska Gasellföretagen

En stor del av den företagsekonomiska forskning har bedrivits i anknytning till snabbtillvÀxande företag, vilka ofta omnÀmns som Gasellföretag. En anledning till detta Àr att dessa företag tycks stÄ för merparten av de nya arbetstillfÀllena som skapas i ett lands ekonomi. Dock har förhÄllandevis lite forskning bedrivits kring denna typ av företag i Sverige. Studiens syfte var att utifrÄn lönsamhet och tillvÀxtteoretiska perspektiv analysera sambandet mellan verksamhetsÄlder, tillvÀxt och lönsamhet bland Svenska Gasellföretag. Metoden som författarna till denna uppsats anvÀnder baseras pÄ en statistik analys i ett program vid namn SPSS. DÀr en jÀmförelse genomförts mellan Dagens Industris Gasellprisvinnare Är 2013 och en slumpmÀssigt utvald kontrollgrupp.

Trygg pÄ arbetsplatsen? - En studie om butikspersonals trygghet, tillit, rÀdsla, utsatthet och oro för brott

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och Àmnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien Àr att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rÀdsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen bestÄr av statistik frÄn Polismyndigheten i Karlskrona och en enkÀtundersökning. Studiens enkÀt innehÄller 21 frÄgor och följande sju ÀmnesomrÄden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rÀdslan över att utsÀttas för brott, oron över att utsÀttas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmÀlningsbenÀgenheten och frÄgor om polisens agerande. FrÄgorna Àr Àven utvalda utifrÄn den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som pÄverkar mÀnniskors trygghet.

Tankar och kÀnslor vid obotlig cancer: Patientens perspektiv

Statistik visar att fler och fler mÀnniskor drabbas av cancer varje Är. En del mÀnniskor fÄr beskedet att cancersjukdomen Àr obotlig. För de drabbade uppstÄr en mÀngd kÀnslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bÀttre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och kÀnslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr tidigare forskning analyserats och sedan sammanstÀllts till ett nytt resultat.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->