The subject field studied in this essay is environmental scanning. The aim of this study is to analyse how three public organizations within the subject field sustainable development work with their environmental scanning. Most organizations have to relate to their surroundings such as clients and competitors. Environmental scanning is another very important field that organizations have to relate to in their work. This essay has three questions in focus which are the following;How is the work with environmental scanning in the three organizations arranged?How does the work with environmental scanning differ in the three organizations?How important is environmental scanning for the subject field sustainable development?The study was carried out through four conducted interviews with key persons within the three organizations.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på social hållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus står bostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse för bostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende och olika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationen på Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverka barns uppväxtvillkor negativt.

Stockholm är en växande stad och för att bemöta det behov av bostäder som expansionen medför, krävs att befintliga fastigheter utvecklas och får nya, bättre anpassade ändamål. Det är framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som är belägna i attraktiva områden med pågående stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex från tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invändiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag ställs för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att främja hållbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts på modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhålla ett nytt syfte..

Hållbar utveckling är ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad är en hållbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att främja en hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är således att öka min förståelse för hur planerare kan främja utvecklandet av en hållbar stad samt att andra inom samma yrkesområde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska städer idag arbetar med hållbara lösningar med litteraturstudie som främsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundläggande mål, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

The aim of this paper is in part to distinguish the ideas raised in the Swedish political debate on the new discrimination law in relation to protection of groups. Is protection by law against discrimination needed for the individual or the group? If it is needed for members of groups, are these groups viewed on as static or variable. Are there any conflicts present between group interests? We link these ideas to three different theoretical perspectives: multiculturalism, feminism and intersectionality and further examine the differences and contradictions between the perspectives represented by members of parliament.

In Sweden and in the rest of the world we face the problem how to create a sustainable development. At the same time the Swedish million program, a housing program made in the 1960:s and 1970:s, is facing a renewal due to lack of maintenance during many years. An attempt to join these two interests has been made in the residential area of GÃ¥rdsten north of Gothenburg. This paper is a case study to review the project and its approach to the sustainability concept. The purpose is to spread knowledge about the problems that can arise. By studying documentation about the reconstruction I have analyzed the approach that has been used. The housing company?s starting point was user participation and an intention to make the changes visible.

I dagens samhälle fortsätter inflyttningen till städer att växa och Stockholmsregionen fortsätter att förtätas. Detta medför att nya stadsdelar måste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden är en ny stadsdel som utvecklas i Solna som är en tätort i Nordvästra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för människan är viktigt för att uppnå en social hållbarhet. Det är även viktigt att ta hänsyn till omgivningens åsikter när nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnå en god stadsutveckling är en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

Sustainable urban development is a concept that has become increasingly important as the urbanization continues and more and more challenges are focused to the cities.  The Swedish government and authorities regulates and sets goals for how a sustainable urban development is to be achieved. These laws and goals are vaguely defined, which leads to disputes between the actors about how the term should be interpreted. By examining Västermalms Strand, an urban development project in Stockholm, this study strives to describe how involved actors interpret the concept of sustainable urban development and what the consequences of this are for urban development in Stockholm from an ecological, social and economic perspective. A case study has been carried out where a document study and interviews have been conducted. The interviews were conducted with four key actors from the private and public sector.

I den här uppsatsen undersöks begreppen hållbar utveckling och social hållbarhet i omvandlingen av Kvillebäcken, Göteborg, utifrån frågorna hur och varför definitionen av begreppen har förändrats under projekttiden, från idéstadie till praktik. Målet är att förstå berättelsen kring hållbarhetsbegreppet i Kvillebäcken. Undersökningen är avgränsad till att fokusera på de delprojekt som fått investeringsstöd från Delegationen för Hållbara Städer. Studien är genomförd tillsammans med Mistra Urban Futures inom följeforskningsprojektet 3K som tittar på tre olika stadsutvecklingsprojekt i Västra Götalandsregionen som fått stöd av Delegationen för Hållbara Städer. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys av offentliga dokument genomförts. Undersökningen består även av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att skapa en fördjupad förståelse för praktiken.

SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.