Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Den hÀr uppsatsen skrivs som en följd av en omfattande urbanisering, en ökande global uppvÀrmning, samt det faktum att svenska stÀder tills helt nyligen har brett ut sig relativt ohÀmmat över natur- och jordbruksmark med bl a vÀxande ohÄllbara transporter som följd. För att hushÄlla med mark, energi och Àndliga resurser stÀlls nu stort hopp till en mer hÄllbar stad ? sÄvÀl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Mycket talar för att en sÄdan stad Àr tÀt, funktionsblandad och grön. Samtidigt finns det indikationer pÄ att rÄdande förtÀtningstrend kan utgöra ett hot mot de gröna vÀrdena. Den hÀr uppsatsen undersöker till att börja med olika synsÀtt pÄ grönstruktur: dels som teoretiskt begrepp (kap. 1), dels som tillÀmpat begrepp i en planeringskontext, vilket sker genom en fallstudie av Helsingborgs stads kommande grönplan (kap.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Uppsatsen Àr bÄde ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en kökstrÀdgÄrd.Under vintern 2010 Ätog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell kökstrÀdgÄrdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 Ärs utformning av kökstrÀdgÄrden vidingÄngen till WanÄs skulpturpark. Mitt examensarbete bestÄr i att utifrÄn en jÀmförande studiemellan teorierna om trÀdgÄrdsstÀder kring förra sekelskiftet och den nu pÄgÄendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avkökstrÀdgÄrden.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trÀdgÄrdsstaden dÀr jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trÀdgÄrdsstÀder som en lösning pÄ de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. NÀr trÀdgÄrdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstÀder och egnahemstrÀdgÄrdar. Mycketav de ideologiska utgÄngspunkterna om sjÀlvförsörjande smÄstÀder och kollektivt Àgd markgick förlorade. Jag har jÀmfört trÀdgÄrdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.

VÄrt jordklots klimat förÀndras till det sÀmre och har blivit allt mer oförutsÀgbart. Med enormt stor sannolikhet beror det pÄ den utbredda förbrÀnningen av fossila brÀnslen vÀrlden över som vi mÀnniskor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta faststÀller IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mÀnskligheten ska leva vidare pÄ planeten behöver vi uppnÄ en hÄllbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och frÀmst i tre aspekter nÀmligen ekonomisk, ekologisk och social hÄllbarhet.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.

Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.