Sökresultat:
941 Uppsatser om Stationär enhet - Sida 63 av 63
Skatteverkets förlÀngda arm? : Hur tillÀmpar Skatteverket skattetillÀggsbestÀmmelserna samt hur stÄr sig besluten vid prövning?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Skatteverket tillÀmpar bestÀmmelserna avseende skattetillÀgg samt hur besluten stÄr sig vid en prövning i domstol. För att kunna svara pÄ syftet har jag valt att undersöka en tredjedel av samtliga domar i LÀnsrÀtten VÀrmland samt KammarrÀtten i Stockholm under 2007 till 2008 avseende skattetillÀgg utan samband med annan mÄltyp. I uppsatsen har jag utgÄtt frÄn den traditionella juridiska metoden samt valt att inte behandla bestÀmmelserna avseende skattetillÀgg i Skattebetalningslagen (1997:483).Av resultatet frÄn undersökningen framgÄr att sannolikheten att den skattskyldiges talan i lÀnsrÀtten skall bifallas Àr relativt stor. I en fjÀrdedel av de mÄl vilka studerats har talan bifallits helt eller delvis. NÀr det gÀller avgöranden i kammarrÀtten sjunker sannolikheten för att den skattskyldiges talan skall bifallas till en tiondel. I en fjÀrdedel av mÄlen har kammarrÀtten Àndrat lÀnsrÀttens domslut helt eller delvis.
Wicking ? UtvÀrdering av tvÄ standarder
Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera och jÀmföra tvÄ standarder, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Standarderna publicerades Är 2011 av American Association of Textile Chemists and Colorists. Standarderna mÀter wicking, det vill sÀga, med vilken hastighet som vÀtska transporteras genom textil, med en horisontell och en vertikal testmetod. Hastigheten anges i olika enheter beroende pÄ standard, enheten för AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles Àr mm/s och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles anges i mm2/s. Skillnaden i enhet och mÀtmetod innebÀr att standarderna inte kan jÀmföras rakt av genom resultat och mÀtvÀrden mellan de bÄda standarderna.
Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982
SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.
Energikombinat : en studie inom Carpe Futurum
KraftvÀrme Àr en energieffektiv metod att producera bÄde el och fjÀrrvÀrme men anvÀndningen av denna produktionsform begrÀnsas av att fjÀrrvÀrmebehovet vanligtvis Àr lÀgre under den varma delen av Äret. PÄ senare tid har bÄde forskning och nybyggda anlÀggningar visat pÄ synergieffekter av att samordna produktion av biodrivmedel eller förÀdling av trÀdbrÀnslen med kraftvÀrmeproduktion i en sÄ kallad energikombinatanlÀggning. DÄ Vattenfall VÀrme Uppsala Àr i behov av att ersÀtta sitt befintliga kraftvÀrmeverk utreds i denna studie möjliga ekonomiska och miljömÀssiga fördelar med att bygga en energikombinatanlÀggning. I studien utreds ett antal olika tekniker som kan tÀnkas ingÄ i energikombinatet och ett antal alternativ vÀljs ut för vidare analys. Alternativen jÀmförs sedan med ett referensalternativ bestÄende av enbart ett nytt biobrÀnsleeldat kraftvÀrmeverk.Studien visar att en energikombinatanlÀggning bestÄende av ett kraftvÀrmeverk i kombination med tillverkning av pellets eller black pellets kan leda till ökad lönsamhet jÀmfört med enbart ett kraftvÀrmeverk.
Effects of storage time, die channel length and moisture content on pellet quality of lodgepole pine (Pinus contorta Dougl. var. latifolia)
The use of renewable resources is rapidly increasing in Sweden, especially the use of fuel pellets. Through pelletizing the energy content per volume unit is greatly increased and the pellets are more homogeneous with regard to moisture content, particle size and density compared to unrefined fuels like forest residues and chips. For further development of the Swedish pellet industry, the use of different assortments from lodgepole pine (Pinus contorta Dougl. var. latifolia) is of particular interest, mainly because of its high volume production.
Informationshantering pÄ Stena Lines Resecenter
SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.
Informationshantering pÄ Stena Lines Resecenter
SAMMANFATTNING Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.
Informationshantering pÄ Stena Lines Resecenter
SAMMANFATTNING
Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter
utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter
i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg.
Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig
och intensiv kommunikation.
Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn
kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och
kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning,
effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.
Informationshantering pÄ Stena Lines Resecenter
SAMMANFATTNING
Undersökningen utgÄr ifrÄn hypotesen att resesÀljare pÄ Stena Lines Resecenter
utsÀtts för mer information Àn de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter
i Sverige Àr belÀget pÄ tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg.
Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig
och intensiv kommunikation.
Studiens syfte Àr att kartlÀgga informationshantering och utifrÄn
kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och
kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning,
effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.
Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
NÀr man i tidigare undersökningar studerat betesgÄng för mjölkkor har klimatet pÄ betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vÀrme som hon mÄste avge till sin
omgivning för att kunna bibehÄlla sin kroppstemperatur. De sÀtt som djuret kan avge vÀrme
pÄ Àr begrÀnsade och pÄverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsÀttningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fÄ,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frÄn 22,4
till 34,7ÂșC.
DÄ djurskyddslagen skall frÀmja djurens hÀlsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att vÀlja uppehÄllsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut pÄ betet vid niotiden pÄ förmiddagen och var dÀrefter fria att gÄ in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvÀllsmjölkning omkring klockan tre
pÄeftermiddagen.
"Paddor i praktiken" Skolutveckling i digitala lÀrverktyg/iPads - frÄn teori till praktik
Sammanfattning/Abstract
Reuterskiöld, Christine (2013). ?Paddor i praktiken?, Skolutveckling i digitala lÀrverktyg/iPad ? frÄn teori till praktik. (?Toads in practice? School development in digital tools/iPads ? from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivÄ, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle.
ProblemomrÄde.