Uppsatsen behandlar sma? Staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsStaterna besta?r av mindre Stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska Stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia präglats av en rad våldsamma händelser, både i statens relation till andra Stater, men också inom landets interna angelägenheter. I mitten av februari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med våld av Qadhafis regim. Detta våldsutövande uppmärksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger på en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara säkerhetsrådets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger på det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.

Denna undersökning syftar till att studera Kinas allt tilltagande engagemang i Afrika, genom att titta på utbytet med Zimbabwe som ett empiriskt fall. Kinas växande industri har fått landet att söka förbindelser för att säkra det kontinuerliga flöde av råvaror som måste till för att trygga behovet. Zimbabwe besitter liksom många delar av den afrikanska kontinenten ansenliga mängder outnyttjade naturresurser, vilka lockat till sig den asiatiska jätten och som etablerat sig med stor framgång. Vad man måste fråga sig är vad denna handelsrelation innebär för Zimbabwe. För att besvara detta utgår vi från världssystemanalysen, genom vilken Stater kan klassificeras och ställas i relation till varandra i syfte att undersöka utbytets jämnhet d.v.s.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska Stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska Stater, när dessa Stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska Stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska Stater, när dessa Stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Orsakerna till andra världskriget är väl analyserade och finns berättat om i många verk. Det här arbetet applicerar två klassiska teorier, realism och liberalism på de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ?Causes of War? förtäljer. Syftet med arbetet är att undersöka, om det är möjligt, vilken av två utvalda teorier som bäst förklarar orsakerna till krigen under andra världskriget. Min problemformulering är: Vad har realismen och liberalismen för syn på orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sådana fall orsakerna till andra världskriget?  För att ge svar på de här frågorna kommer jag att använda mig av en kvalitativ textanalys.

De konflikter som finns idag skiljer sig markant från dem som står att läsa om i historieböckerna. Det är numera ovanligt med Stater som krigar mot varandra. Istället är det de små organisationerna med ambition om att förändra världen som idag utgör det största hotet mot vårt samhälle. Fienden är annorlunda men i många fall används fortfarande samma militära medel och strategi idag som i de mellanstatliga krigen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka till vilken grad strategiskt bombflyg kan användas i COIN-operationer eller om det är ett militärt medel som endast är applicerbart på mellanstatliga konflikter.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att präglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tänkande har därmed övergivits. Möjligheten att ställa upp regler för internationell handel beror till stor på de grundläggande regler som folkrätten ställer upp, såsom Staters suveränitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett världsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger på att Stater gemensamt agerar, genom så kallade retaliationsåtgärder, för att avkräva Stater som begår avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för Stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet är emellertid endast tillfällig och helt och hållet frivillig.

Syftet med denna studie är att undersöka den påstådda universala naturen av mänskliga rättigheter genom att använda mig av debatten kring asiatiska värderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundläggande argumenten som poängteras av försvarare av asiatiska värderingar är att de asiatiska och västerländska Stater tillhör olika kulturer som även skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket påverkar deras olika uppfattning av mänskliga rättigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska värderingar har jag använt mig utav texter från Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, då dessa forskare och politiker representerar åsikterna av de två teorierna jag använder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag även hur ett större konsensus kring internationella mänskliga rättigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgång av ett internationellt konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten från båda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga åsikter som är av stor betydelse för framtida samarbete mellan Stater.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.

Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala Stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala Staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU.

Syftet med undersökningen var att med hjälp av lämpliga statistiska metoder testa det så kallade ?Första petropolitiska lagen? med vilket menas en negativ korrelation mellan priset på råolja och graden av friheten hos petropolitiska länder. Med stöd av ett lämplig teoretisk referensram och diskussion över de kausala mekanismerna, har en hypotes över sambandet tagits fram. Trettio tre petropolitiska Stater har identifierats vilket omfattar hela populationen. Demokratiska friheter och priset på råolja har definierats och omvandlats till en kvantifierbar form och sedan testats statistiskt.

Vår omvärld ser inte längre ut som den gjorde efter andra världskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en värld med allt öppnare gränser där de inre och yttre säkerhetsaspekterna är förenade. De säkerhetspolitiska hotbilderna ser inte längre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan några av EU:s medlemsStater är idag näst intill osannolikt. En storskalig aggression mot någon medlemsstat är inte heller trolig.