Ju äldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. Någon eller några gånger under vår levnad får de flesta av oss också vara med om att beställa en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns många olika begravningsbyråer att välja på. Vilken byrå vi slutligen väljer kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara ideologiska skäl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgänglighet eller rekommendation från någon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrå.Lite förenklat uttryckt kan sägas att begravningsbranschen i Sverige är uppdelad mellan SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus.

Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika ? många av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad åstadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS? missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats är att redogöra och utvärdera den nya branschkontrollagen utifrån proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillämpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rättsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnå detta mål.Skatteverket har genom branschkontrollagen fått utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett år kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter såsom ökade skatteintäkter. Även en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit Staten samt att 4 200 nya tjänster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta.

Samemas hemområde kallas för Sapmi och sträcker sig från Kolahalvön genom den nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges atlantkust Inom detta område har den samiska kulturen sitt starkaste fäste. Renskötseln i Norden skiljer sig åt mellan länderna på flera punkter. Den norska renskötseln är till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa delar av landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i inlandet, medan det kan vara motsatta förhållandena i andra delar av landet. I Sverige kan man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. ällsamebyar, skogssamebyar och av koncessionssamebyar.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus på entreprenörskap i samhället och det blir allt vanligare att människor väljer företagande som ett karriärsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som väljer att starta eget företag hyllas som hjältar. Detta fokus på entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste två decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess på arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att få ett arbete flyttats från Staten till individen. Individens rätt till en anställning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anställning.

Klimatförändringar och miljöproblem är i dag betydelsefulla frågor på den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i ämnet kan på olika sätt påverka människorskunskap och åsikter i frågan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen går att förbättra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jämförelse av ovanstående frågor över tid har artiklar från både 2003 och 2013 undersökts.

SammanfattningEftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige har denna uppsats, med hjälp av diskursanalys, undersökt hur rätten framställer sexköp som fenomen, sexköpare och även säljare av sexuella tjänster. Domar från olika svenska tingsrätter har analyserats, avseende vilka ord som används i framställningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har använts för att förstå hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gärningsman konstrueras. Då prostitution kan sägas vara en del i hur genus konstrueras i samhället idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De gråzoner som finns i genuskontraktet kan tänkas utnyttjas av både män och kvinnor, där män låter sig köpa kvinnor, men kvinnor också med mer eller mindre frivillighet låter sig köpas.

Vårt syfte är att undersöka första och sista instansen av marknadskommunikationen av Bo01-mässan. Vi vill ta reda på vilka faktorer som legat till grund för hur denna mässa har profilerats mot den tilltänkta marknaden. Vi vill belysa vikten av en marknadsanpassad profil. Vi har valt att inkludera tre olika teoriperspektiv för att komma till grunden av den problemformulering vi valt. Det första och viktigaste perspektivet behandlar profilering och imagens betydelse.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats är att redogöra och utvärdera den nya branschkontrollagen utifrån proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillämpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rättsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnå detta mål.Skatteverket har genom branschkontrollagen fått utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett år kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter såsom ökade skatteintäkter. Även en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit Staten samt att 4 200 nya tjänster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta.

Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner.

Bakgrund: Migration är ett vanligt förekommande fenomen idag vare sig den är ofrivillig eller frivillig. Mycket forskning har gjorts om den ofrivilliga flyktingmigrationen men ytterst lite forskning har fokuserat på den frivilliga migrationen, då i synnerhet gällande högutbildade individer med special kompetens. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att studera de mer rationella orsakerna till inflödet av utländsk kompetens, vilka anses vara lättare för en stat att påverka. Vidare så har vi fokuserat oss mot de individer som anses vara högutbildade eller inneha en speciell eftertraktad kompetens. Studien är också begränsad till att studera migration av högutbildad arbetskraft mellan i-länder.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ?sjukvård?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsäkring?; ?utbildning? samt ?ålderdom ? pensionsförsäkring och vård? undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara.

Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med Staten haft ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas år 2009, vilket innebär att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om såväl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen påvisar vikten av att Apotekets anställda känner arbetstillfredsställelse och inte byter arbetsgivare när andra aktörer dyker upp på marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka faktorer som inverkar på de anställdas arbetstillfredsställelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig på de undersökta apoteken samt skapar förutsättning för upplevd arbetstillfredsställelse.I undersökningen har vi avgränsat oss till fyra fallstudieenheter bestående av ett centrum- och tre samhällsapotek.