Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att Starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att Starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av.

För att den ekonomiska tillväxten inte ska stagnera krävs det att nya företag hela tiden startas. Antalet nystartade företag i Sverige år 2001 uppgick till 35 570 företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procentjämfört med år 2000. Det innebär att antalet nystartade företag nu är tillbaka på samma nivå som 1996. Det finns vissa regionella skillnader i Sverige och de regioner som har en positiv tendens i nystartade företag är Stockholm, Göteborg och Malmö samt Jämtlands län. Vi ställde oss frågan om alla har samma möjlighet att starta företag eller om exempelvis en ung företagare missgynnas av sin ålder.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att Starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att Starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog är den bästa lösningen..

Syftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. En kvalitativ undersökning bland nio företagsstartande studenter som tagit hjälp av inkubatorn Idélab gjordes för att identifiera psykologiska faktorer för att en student ska starta företag. Tidigare forskning har visat att self-efficacy kan ha betydelse. Tonvikt lades därför på entreprenöriell self-efficy med hjälp av en andra frågeställning; ?På vilket sätt påverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?? Det framkom att entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, känslan av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan av att vara flera var betydelsefulla faktorer för studenter som startar eget.

Regeringen stödjer startandet av nya företag och att starta ett café presenteras som en trend som lockar unga entreprenörer. Utformning och start av café kan ses ur olika perspektiv. Två modeller har valts, dessa berör huvudsakligen gästens perspektiv och handlar om måltidens fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och atmosfären. Producentens perspektiv benämns i arbetet som ?Startmodellen för café? och är uppdelad i olika nivåer som täcker områden som planering av nya verksamheter, ekonomi, livsmedelsvetenskap, ledarskap och marknadsföring.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vår undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet och även gjort 10 intervjuer med utbildade lärare i grundskolans tidigare år 1-3. En slutsats vi kan dra utifrån vår studie är att fenomenet eget arbete är tvetydigt och att betydelsen varierar beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. Något som blev tydlig i vårt resultat var också att målen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolämnet svenska. En annan slutsats som framkommit är att utvärderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lärare som intervjuats och att flera av dem inte utvärderar alls.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper..

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan ochsedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan..

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper. .