Sökresultat:
2399 Uppsatser om Starkt varumärke - Sida 14 av 160
Redovisning av FoU - En studie av sex forskningsintensiva företag
Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, frÄn införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till förestÀllningsramens begrepp. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som Àr ansvarig för redovisningen pÄ sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har Àndrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.
Internet som en förstÀrkning av det befintliga sociala nÀtverket : En kvalitativ studie av 20 ungdomars sociala liv pÄ internet
Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .
Vikten av kommunikation inför och under förÀndringsarbete
Syftet med undersökningen var att bĂ€ttre förstĂ„ de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förĂ€ndringsarbete, sĂ„ att dessa lĂ€rdomar kan nyttjas i framtiden. En enkĂ€tundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen pĂ„ FörsĂ€kringskassan i Uppsala, lĂ„g till grund för studien.Mer Ă€n hĂ€lften av medarbetarna var missnöjda med hur förĂ€ndringsarbetet i stort har hanterats, medan nĂ„gra enskilda informationsinsatser fĂ„r ett positivt omdöme av mer Ă€n hĂ€lften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förĂ€ndringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, bĂ„de pĂ„ hur förĂ€ndringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Ă
tgÀrder för att uppnÄ ett mer konstruktivt förÀndringsarbete diskuterades..
Vilka aspekter beaktar B2B-tjÀnsteföretag och varför beaktas dessa vid uppbyggandet av ett starkt varumÀrke?
Problemdiskussionen i denna uppsats visar pÄ att det inte har forskats mycket angÄende varumÀrkesbyggande för B2B-tjÀnsteföretag och dÀrför ansÄg vi att det skulle vara ett intressant Àmne att göra en undersökning om. Denna uppsats har dÀrmed behandlat Àmnet varumÀrken och speciellt B2B-tjÀnsteföretags varumÀrkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjÀnsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumÀrke. Denna uppsats syfte Àr att skapa en överblick av teorilÀget angÄende B2B- och tjÀnsteföretag och varumÀrken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hÀnsyn till för att möjliggöra en utvÀrdering av David Aakers modell, ?Hur varumÀrkeskapital genererar vÀrde?.
Scenen : En subkultur som inte vill synas
De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade sjÀlva kallar för kort och gott Scenen. Det Àr en verksamhet dÀr olika grupper tÀvlar mot varandra i att vara först med att lÀgga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det Àr en starkt organiserad verksamhet dÀr grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte Àr att dels reda ut hur verksamheten fungerar men ocksÄ att se varför invididerna vÀljer att delta trots de stora risker som deras deltagande Àr förknippat med. Med hjÀlp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det Àr som vÀrderas inom subkulturen och vad individerna fÄr ut av sitt engagemang..
Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen
Uppsatsen behandlar mÄlaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgÄngspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de frÀmsta belgiska konstnÀrerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen Àr att Sager-Nelson var mycket starkt pÄverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i nÄgon större utstrÀckning var influerad av belgiska symbolister..
Pedagogers uppfattningar om rörelse i tvÄ förskolor och vad barn tycker Àr roligt att göra som knyter an till rörelse
Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att frÀmja rörelse. I undersökning, som Àr gjord pÄ tvÄ förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssÀtt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jÀmförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse bÄde inne och ute, fritt och planerat.
Starkt butikskoncept - ur unga kunders perspektiv
I dagens samhÀlle kretsar shopping inte bara kring sjÀlva produkterna som sÀljs, utan Àven om hur butiksmiljön Àr uppbyggd. Den visuella miljön och hur produkter presenteras har stor pÄverkan pÄ kunders beteende och inköp. Ljus, ljud och fÀrger pÄverkar vÄra sinnen bÄde positivt och negativt, vilket butiker utnyttjar pÄ olika sÀtt. Syftet med detta uppsatsarbete Àr att beskriva vad unga kunder (18-25 Är) anser ska ingÄ i ett attraktivt och starkt butikskoncept. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur unga kunder upplever likheter respektive skillnader gÀllande butikskoncept för butikskedjor och produktutvecklande varumÀrkesleverantörer.
Ungdomars attityd till hÀlsosam kostvana : En kvalitativ studie om ungdomars instÀllning till att förÀndra sina kostvanor för att uppnÄ hÀlsa
Det allmÀnna hÀlsotillstÄndet Àr ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förÀndring av vanor Àr starkt relaterat till individens attityd och instÀllning!Syftet med den hÀr studien, Àr att undersöka ungdomars attityd till hÀlsosam kost och instÀllning till att förÀndra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förÀndring av kostvana..
Ăka dina chanser att lyckas med Scrum
Scrum Ă€r en projektstyrningsmetod som har blivit mycket populĂ€r de senaste Ă„ren. Scrum Ă€r en förhĂ„llandevis tunn metod och fokuserar pĂ„ ett starkt iterativt moment. Med iterationerna som grund försöker Scrum, till skillnad frĂ„n traditionella planbaserade metoder, att anpassa sig till rĂ„dande omstĂ€ndigheter istĂ€llet för att försöka förutse dem. Ăven om Scrum beskriver sig som en lĂ€tthanterlig och tunn projektstyrningsmetod innebĂ€r ett införande av Scrum i en organisation en förĂ€ndring och förĂ€ndringar kan medföra problem. I syfte att minska friktionen vid införandet av Scrum har jag genom litteraturstudier och med stöd av en fallstudie pĂ„ Stendahls.net AB arbetat fram ett ramverk som kan anvĂ€ndas som underlag vid införandet av Scrum i en organisation.Ramverket visar pĂ„ risker och vilka positiva effekter de olika delarna i Scrum innebĂ€r..
Relationsmarknadsföring inom offentlig verksamhet : En Driveranalys
Denna undersöknings syfte Àr att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring Àr applicerbart pÄ offentliga verksamheter.Syftet Àmnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgÄngspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att pÄstÄ att Dalatrafik har förutsÀttningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall fÄ genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte Àr helt inkompatibla, men att vissa karaktÀristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jÀmfört med aktörer inom privat verksamhet..
Den hÀlsosamma kroppen. : En kvalitativ studie i hur kroppsliga ideal i media pÄverkar individens sjÀlvidentitet
HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.
 Den hÀlsosamma kroppen : En kvalitativ studie i hur kroppsliga ideal i media pÄverkar individens sjÀlvidentitet
HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.
Förtroende i projektarbete - En inblick i det temporÀra och heterogena projektets förtroendeprocess
Genom empiriska studier Àmnar denna uppsats skapa ett bidrag till den rÄdande forskning som idag finns pÄ Àmnet projektledarskap och grÀnsöverskridande arbete kopplat till förtroendeprocessen. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att ge en klarare och mer verklighetsförankrad bild av förtroendeprocessen i arbetsformen projekt som ofta prÀglas av starkt uppgiftsfokus, heterogenitet och tidsbegrÀnsning. FrÄgestÀllning: Hur ser förtroendeprocessen i tillfÀlligt hopsatta och heterogena projektgrupper ut ur ett ledarskapsperspektiv samt vad krÀvs för att den ska fungera? Uppsatsen baseras pÄ expertintervjuer med erfarna projektledare samt pÄ utvald teori pÄ Àmnena förtroende, projektarbete, ledarskap, grÀnsöverskridande arbete och projektledarskap. Den analysmetod som valts Àr den abduktiva ansatsen som lÄter tolkningsprocessen pÄverkas av bÄde den studerade litteraturen och den insamlade empirin.
Ekonomistyrning i fastighetsbranschen - Kommunalt Vs. Privat
Vi vill först och frÀmst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gÀller deras ekonomistyrning dÄ ÀgarförhÄllanden Àr olika. UtifrÄn detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som stÀlls pÄ företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vÄr slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker Àr relevanta dÄ vi jÀmför bolagen. JÀmförelsens mest betydande omrÄden handlar t.ex. ÀgarförhÄllanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestÄnd, miljö, belöningssystem samt budgetfrÄgor.