Sökresultat:
1515 Uppsatser om Starka varumärken - Sida 41 av 101
FRĂMJA & FĂREBYGGA - hĂ€lsofrĂ€mjande och drogförebyggande strategier inom skolan
Titel FRĂMJA & FĂREBYGGA? hĂ€lsofrĂ€mjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hĂ€lsofrĂ€mjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hĂ€lsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. PĂ„ vilket sĂ€tt man kan nĂ„ ut till alla elever för att upptĂ€cka och motverka uppkomst av narkotika. LikasĂ„ avsĂ„g jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhĂ„ller sig mot dessa. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod, baserad pĂ„ intervjuer.
Vad Àr matematik?
Undersökningen ger en inblick i hur elever pÄ grundskolan upplever Àmnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i Ärskurserna 3, 6 och 9. Studien ger Àven en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i Àmnet skiljer sig mellan Ärskurserna. Elever i Ärskurs 3 upplever Àmnet som mer roligt och intressant Àn de Àldre eleverna. Det eleverna i alla Äldrar var ense om Àr att Àmnet Àr viktigt.
Ungdomsprojektet i Kalix: varför upplevde deltagarna projektet sÄ positivt?
Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.
Religionen som en del av lösningen? Möjligheter och begrÀnsningar i en interreligiös dialog i Nordirland.
Syftet med denna uppsats var att ifrĂ„gasĂ€tta den ofta antagna Ă„sikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstĂ€mmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, sĂ„som diskriminering, fördomar, segregering och motsĂ€ttningar. Nordirland valdes som fallstudie pĂ„ grund av att religionen dĂ€r föresprĂ„kas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig Ă„tgĂ€rd i syftet att lösa problemen i samhĂ€llet.Slutsatsen Ă€r att religionen kan ha en vĂ€rdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det Ă€r dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen pĂ„ konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Ăven maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhĂ€llet kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgĂ„ngspunkt i uppsatsens resultat kan man sĂ„ledes ifrĂ„gasĂ€tta religionens roll som en del av lösningen pĂ„ problemen i dagens Nordirland, dĂ€r en alternativ lösning istĂ€llet kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen pĂ„ religion och istĂ€llet en uppmĂ€rksamhet pĂ„ den nordirlĂ€ndska identiteten, som sĂ€llan föresprĂ„kats i historien..
Bildens planering - BildlÀrares tankar och motiveringar av det egna planeringsarbetet sett i ett tidsperspektiv
Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet.
För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet.
Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.
Starka flickor, kÀnsliga pojkar och sjÀlvstÀndiga barn : En utvÀrderande analys av genusorienterade Àmnesord för barn- och ungdomsskönlitteratur
Det har lÀnge funnits ett behov av kunskapsorganisatoriska redskap för att underlÀtta informationsÄtervinning av den barn- och ungdomsskönlitteratur vars innehÄll pÄ olika sÀtt bryter mot traditionella könsroller och genusnormer. Inte minst kommer efterfrÄgan frÄn skola och förskola. I Àmnesordslistan för barn- och ungdomslitteratur finns tre Àmnesord som har formulerats för att möta detta behov: ?Starka flickor?, ?SjÀlvstÀndiga barn? och ?KÀnsliga barn?. Denna uppsats utvÀrderar dessa Àmnesord samt kommer med konkreta förslag pÄ förbÀttringar.
LÄt nÄgon annan laga maten! - Marknadsundersökning av Äsikter kring en matleveranstjÀnst
MÀnniskor idag blir allt mer stressade och mÄnga tycker att det Àr tidskrÀvande att planera,handla och laga mat varje dag. TjÀnster som kan tÀnkas hjÀlpa mÀnniskor med detta Àr blandandra de som levererar rÄvarukassar med ingredienser för middagar för en hel vecka,hemkörning av mat som ofta erbjuds av pizzarestauranger, mat som levereras av hemtjÀnstensamt kyld och fryst fÀrdigmat. En studie av dessa gjordes för att upptÀcka deras starka ochsvaga sidor och för att se hur de stÄr sig i jÀmförelse med den tjÀnst som Àr i fokus iuppsatsen.Utomlands, framför allt i USA och i Storbritannien, finns företag som levererar en hel dagsmat, varje dag, för att kunden pÄ sÄ sÀtt ska slippa planera, handla och laga mat. Dessutomfinns olika sorters kost att vÀlja pÄ, exempelvis kost för viktminskning eller allmÀn kost förvÀlbefinnande.Syftet var att ta reda pÄ om det skulle finnas intresse för en matleveranstjÀnst i Sverige ochdÀrför genomfördes en marknadsundersökning. Undersökningen genomfördes utanförmataffÀrer bÄde i en tÀtort och i en storstad.Resultatet visar att 70 % av de tillfrÄgade var lite eller mycket intresserade av enmatleveranstjÀnst.
Avgörande faktorer för talnaturlighet hos personer med Parkinsons sjukdom : Korrelationsstudie mellan naiva lyssnares bedömning och akustisk analys
Tal- och röstförÀndringar Àr vanligt förekommande hos personer med Parkinsons sjukdom. Dessa pÄverkar ofta talarens förstÄelighet men kan ocksÄ ha en negativ inverkan pÄ talets naturlighet. Forskning angÄende vilka faktorer som pÄverkar talets naturlighet Àr i dagslÀget begrÀnsad, varför föreliggande studie har genomförts.Syftet med studien var att undersöka huruvida den uppfattade talnaturligheten kunde hÀrledas till nÄgra specifika tal- och röstparametrar. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att elicitera talmaterial frÄn Ätta personer med Parkinsons sjukdom. Forskningspersonernas röster spelades in och inspelningarna graderades sedan av 27 naiva lyssnare gÀllande förstÄelighet och talnaturlighet.
Skola, livsstil och ungdomsbrottslighet - En sjÀlvdeklarationsundersökning som behandlar samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, livsstilsrisk och deras brottslighet.
Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.
Olika men lika - Du Àr den du Àr. Pedagogers resonemang om jÀmstÀlldhetsarbete i förskolan.
BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.
Kvinnligt och manligt ledarskap -Ur ett genusperspektiv
Syftet med denna studie Ă€r att belysa förestĂ€llningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka pĂ„vilket sĂ€tt deras förestĂ€llningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch förestĂ€llningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka förestĂ€llningar om ledarskap har de? Vilka önskvĂ€rda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Ăr förestĂ€llningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förstĂ€llningar och/ förvĂ€ntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jĂ€mförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.VĂ„r studie visar att förestĂ€llningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrĂ„n det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kĂ€nnetecknas av en blandning av bĂ„de stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, sĂ„som tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frĂ„nvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dĂ„ligt ledarskap. Studienvisar ocksĂ„ att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaförestĂ€llningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot förestĂ€llningen omkvinnlighet.
Ett omusikaliskt genombrott : Mottagandet av Elvis Presley i svensk press under rockmusikens etableringsfas 1956-58
AbstractKent Klang: Ett omusikaliskt genombrott: Mottagandet av Elvis Presley i svensk press under rockmusikens etableringsfas 1956-1958. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60p. 2007NÀr Elvis Presley gjorde sitt stora genombrott i USA i mitten pÄ 1950-talet kom han att angripas hÄrt i bland annat amerikansk press. Upprördheten hade sin grund i Elvis sexuellt utmanande kroppsrörelser och rhythm and blues betonade musik. De hÀr artistiska stildragen avslöjade ocksÄ Elvis influenser frÄn den svarta kulturen i ett USA som vid tiden var prÀglat av rasism och segregation.
?Min sÀkerhet kan hamna i fara och jag vill inte Àventyra det? : En kvalitativ studie om kvinnliga kriminalvÄrdares upplevelse av sÀkerhet och bemötande
Att arbeta som kriminalvÄrdare kan verka bÄde spÀnnande och farligt. MÄnga mÀnniskor Àr nog av uppfattningen att det endast Àr stora starka mÀn som Àr mest lÀmpade för den typen av arbete. Hur Àr det egentligen dÄ att vara kvinna och arbeta inom KriminalvÄrden? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvÄrdare visar att sÀkerhetsupplevelsen i mÄnga fall Àr relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna fÄr uppleva Àr kopplat till nedvÀrdering, bÄde frÄn intagna och kollegor. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hur kvinnliga kriminalvÄrdare upplever sin sÀkerhet i sin yrkesutövning.
Balanserat styrkort i sjukvÄrden ? en jÀmförelse mellan offentliga och privata organisationer
Syfte: Att jÀmföra offentliga och privata vÄrdgivare utifrÄn deras motiv, utformning och anvÀndning av balanserat styrkort. Metod: Genom anvÀndandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och privata organisationer motiverar, utformar och anvÀnder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vÄr teori uppdelat pÄ tre huvudrubriker; motiv, utformning och anvÀndning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvÄrdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten frÄn vÄra intervjuer.
Till viss del uppnÄdd tydlighet : LÀrares förhÄllningssÀtt till och tolkningar av kunskapskraven i kursen Svenska 1 pÄ gymnasiet
Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lÀrares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare genomförts. ForskningsfrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr:Hur uppfattar lÀrare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lÀrare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhÄllningssÀtt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sÀtt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lÀrare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lÀrarnas egna betygskriterier. LÀrare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.