Sök:

Sökresultat:

1515 Uppsatser om Starka varumärken - Sida 22 av 101

Organisationskultur i svenska tingsrÀtter - en deskriptiv studie utifrÄn tvÄ fallorganisationer

Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vad som karaktÀriserar organisationskulturen inom svenska tingsrÀtter. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en förstÄelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av tvÄ tingsrÀtter, Lunds- och Nacka tingsrÀtt. Den datainsamlingsmetod vi anvÀnt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrÄn vÄr studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktÀriserar organisationskulturen i svenska tingsrÀtter.

Erfarenheters pÄverkan

En kvalitativ studie av tre idrottslÀrare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslÀrarens idrottsliga erfarenheter gÄr att urskilja genom val av innehÄll, upplÀgg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottslÀraren har kring varför Àmnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan pÄverka det. Data till denna studie samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att dÀrefter jÀmföras och avgöra om nÄgot samband gick att finna. JÀmförelsen visade att det gÄr att utlÀsa mönster som pekar pÄ en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrÄn valda teorier samt att lÀrarnas agerande pÄ lektionerna och tankar kring hur de tror sig mÄnga gÄnger skiljer sig Ät. Gemensamma normer och vÀrderingar kring idrottande och det faktum att idrottslÀrarutbildningen bygger pÄ desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillÄts pÄverka idrottslÀrarna..

Plattform som nÀtverk.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

SprÄkstörning hos elever : hur olika pedagoger arbetar för att minska elevers tal och sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och talpedagoger anser sig ge barn med sprÄkstörningar goda förutsÀttningar för att frÀmja deras tal- och sprÄkutveckling i förskolklass samt Är 1 och 2. I syfte att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen intervjuades sex olika pedagoger: tvÄ förskollÀrare, tvÄ talpedagoger och tvÄ specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med sÄ kallade sprÄkstörda barn i Äldrarna 6-8 Är. Resultatet visar frÀmst pÄ respondenternas arbetssÀtt, men Àven deras kartlÀggningar över barns sprÄkutveckling och respondenterna nÄgot differentierade syn pÄ vad en sprÄkstörning innebÀr. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad sprÄkundervisning samt att kartlÀggningar Àr betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i sprÄket. Elevens starka sidor/sinnen mÄste tas tillvara i undervisningen för att eleven med sprÄkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lÀttare.

EMPLOYER BRANDING PÅ ÅF : En fallstudie i hur ledning, HR-avdelning och marknadsavdelning samverkar inom employer branding pĂ„ teknikkonsulten ÅF

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

SÄngglÀdje och rytmiklust : Musik- och rytmikövningar för sexÄringar utifrÄn Lpo 94 och grundskolans kursplan i musik

Syftet Ă€r att arbeta fram förslag pĂ„ ett antal musik- och rytmikövningar med sexĂ„ringar i förskoleklass som mĂ„lgrupp. Övningarna syftar till att ge sexĂ„ringar goda förutsĂ€ttningar att utvecklas till starka, sjĂ€lvstĂ€ndiga och trygga personer och baseras dels pĂ„ tidigare forskning om sexĂ„ringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels pĂ„ valt strĂ€vansmĂ„l för normer och vĂ€rden i Lpo 94 och valda strĂ€vansmĂ„l i grundskolans kursplan i musik. Övningarna Ă€r indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmĂ„ga att respektera andra mĂ€nniskors egenvĂ€rde och ta ansvar för andra mĂ€nniskor. De ska bidra till att bygga upp en kĂ€nsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmĂ„ga i sexĂ„rsgruppen. Övningarnas innehĂ„ll ska Ă€ven bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sĂ„ngförmĂ„gan och pĂ„ sĂ„ vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sĂ„ngförmĂ„gan har.

En renskavsgryta - om samernas markrÀttigheter

Debatten om Sveriges ursprungsbefolkning samernas rÀttigheter har alltid vÄllatstarka kÀnslor och motstridigheter. Konflikten i lappmarken berör en mÀngdaktörer och intressen. FrÄgan om samernas rÀtt till mark och vatten involverar intebara boende i nÀromrÄdet utan Àr en frÄga som mer eller mindre berör helaSverige. Ursprungsbefolkningars rÀttigheter diskuteras Àven pÄ ett internationelltplan, framförallt inom FN:s ramar. 1989 fÀrdigstÀlldes konvention ILO 169, ettregelverk som ska verka för att stÀrka och skydda ursprungsbefolkningarsrÀttigheter till egendom, mark och kultur.

Fem blivande officerare & fem blivande stridspiloter

SAMMANFATTNING Det sÀgs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhÀlle. För den starka individen innebÀr detta att karriÀr, utveckling och privata intressen vÀrderas högre Àn lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel Àn undantag. Hur resonerar dÄ blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast gÄr att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att vÀlja pÄ, verkligen ha behov av karriÀrvÀgledning? Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser pÄ sig sjÀlva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriÀrvÀgledning.

Fel i programvara, en studie av befintliga felbegrepp och deras tillÀmplighet

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i grÀnslandet mellan köp och tjÀnst, och mellan överlÄtelse och upplÄtelse, det Àr dÀrför tveksamt om köplagen Àr tillÀmplig pÄ sÄdana avtal. FrÄgan om köplagens tillÀmplighet har betydelse för sÀljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar Àr tillÀmpliga pÄ avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks ocksÄ hur handelsbruk och sedvÀnja pÄverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvÀnja. Felansvaret i standardavtalen Àr i flera fall begrÀnsat till avvikelser frÄn avtalad specifikation, nÄgot som kan vara problematiskt om köparen inte förstÄr t.ex.

Styrkortets funktionalitet.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Animal-Assisted Activity : En översiktsartikel om nyttan av att umgÄs med djur.

MÀnniskan har funnits i nÀstan tvÄ hundra tusen Är, och hunden har varit ett husdjur hÀlften sÄ lÀnge. Evolutionen har format mÀnniskan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. MÀnniskans avancerade perceptionsförmÄga krÀver en komplicerad neurologisk struktur som lÀtt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan mÀnniskan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla mÄnga mÀnskliga behov. Animal-Assisted Activity Àr mÄlinriktade aktiviteter för att öka mÀnniskans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

VÀn med verkligheten? En diskursanalytisk studie av hemvÀrnets utveckling

Studiens syfte Àr att undersöka varför hemvÀrnet har överlevt, baserat pÄ hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen anvÀnds diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, sÄsom institutionell teori. Uppsatsen bestÄr av en analys av tidningen HemvÀrnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvÀrnets folkliga förankring samt överbefÀlhavare HÄkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger pÄ hemvÀrnets identitet och funktion. VÄrt resultat visar att hemvÀrnets identitet i huvudsak har bestÄtt.

Effektivitet i skolan.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Hilberts tredje problem

Det blir allt vanligare att företag vÀljer att anvÀnda mobila applikationer för att underlÀtta beslutstödshanteringen utanför kontoret. Dessa applikationer Àr sÄ kallade mobilt business intelligence lösningar  som Àr starka verktyg för att kunna fatta beslut oavsett vart anstÀllda befinner sig. I och med att mobilt business intelligence (MBI) börjar bli allt vanligare bland företag idag sÄ Àr det vÀldigt anvÀndbart att kÀnna till faktorer som gör det lÀttare att nÄ framgÄng med MBI. Idag finns det vÀldigt lite forskning kring framgÄngsfaktorer för att lyckas med MBI lösningar. DÀrför har denna studie behandlat ett par framgÄngsfaktorer inom omrÄdet system innehÄll och kvalitet för att ta reda pÄ hur kritiska vissa befintliga faktorer egentligen Àr för att lyckas med MBI lösningar i dagens företag.Resultatet visade sig att vissa av framgÄngsfaktorerna sÄ som stöd för interaktiva konferenser var mindre betydelsefulla jÀmförelse med andra framgÄngsfaktorer för att nÄ framgÄng med MBI.

Inköp i lÀkemedelsbranschen- JÀmförelse med Best Practice modell - Novo Nordisk Danmark

LÀkemedelsbranschen Àr idag hÄrt konkurrensutsatt vilket skapar incitament till förÀndring av de interna processerna av vilka inköp utgör en. LÀkemedelsbranschen har av tradition ansetts ha en eftersatt inköpsverksamhet för att vara en sÄ mogen bransch. VÄr undersökning gick ut pÄ att jÀmföra en Best Practice modell för inköp med inköpsverksamheten i lÀkemedelsbranschen. För lÀkemedelsbranschen finns helt klart utvecklingsomrÄden och utmaningar i förhÄllande till den gÀngse inköpsteorin och Best Practice modellerna. Vid en jÀmförelse med Best Practice modell för inköp och vÄrt fall identifierade vi ett antal avvikelser beroende pÄ rationella, politiska och ekonomiska orsaker.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->