Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett vanligt samhällsproblem i de flesta länder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lämnar en våldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i våldsamma relationer fastän våldet kan ha pågått en längre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar en kvinnas beslut att stanna i en våldsam nära relation. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rädsla och känslor av skuld och skam, där framförallt rädsla kan vara en faktor som håller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors känslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka känslor för männen samt deras förmåga att förlåta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Inledning: För många yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa självkännedom och empatisk förmåga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lärandemålet "självkännedom" i relation till utbildning.Frågeställningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad självkännedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad självkännedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville också belysa på vilket sätt ökad självkännedom uppnåddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning år 2010 intervjuades.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V.

Logistik fått en allt viktigare roll i dagens rationaliseringsarbete eftersom många av effektivitetsvinsterna ligger i gränssnitten mellan olika avdelningar och aktörer i värdeflödet. Därmed är det av intresse att studera huruvida aktörer kan erhålla synergieffekter genom samordning inom logistiksystemet. Då varje aktörs logistiksystem är unikt så har studien utförts i samarbete med en global kemikoncern på en utav deras fabriksområden. På området verkar i dagsläget sex oberoende aktörer, varav tre tillhör den aktuella koncernen och därmed är de som ligger i fokus för studien. De övriga aktörerna likväl de aktiviteter som inte är kopplade till logistiken har exkluderats ur studien.Utifrån det här intresset och samarbetet så har följande syfte formulerats: ?Syftet med studien är att utreda vilka potentiella synergieffekter som kan erhållas vid en samordning av aktiviteter och resurser inom logistikhantering mellan aktörer, som i dagsläget arbetar mer eller mindre isolerat ifrån varandra?.Genom en kombination av litteratursökningar med fokus på Lean och Nätverksmodellen samt en kvalitativ studie i form av datainsamling, flertalet intervjuer, noggranna observationer, processkartläggning samt en benchmarking har en analys gjorts.Analysen har lett fram till ett flertal rekommendationer där förbättringspotential finns samt förväntade synergieffekter som rekommendationerna kan resultera i.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

I Sverige genomförs varje år offentliga upphandlingar till ett värde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter måste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen är allmänt formulerad och anvisar en process där fokus ligger på förarbete och matematisk utvärdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrån insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver använda såväl feedback och feedforward för att uppnå sina mål. Typiska tillämpningar är dynamiska, tätt kopplade processer där dessa behov är tydliga, men CSE som ramverk är generellt definierat och bör gälla även för en beslutsprocess på organisationsnivå. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillåter upphandlare att genomföra effektiva och ändamålsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstående hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshälsovård 2008.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen. METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ.

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga.Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X.

Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.

Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.