Syftet med denna undersökning är att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling är utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som används består av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgått från den hermeneutiska traditionsförmedlingen där undersökningen går ut på att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar är av stort värde för elevernas självbild. Förväntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgångspunkt kan göra att eleverna får svårare att uppnå målen. Positiva omdömen gällande elevernas förmågor och en fokusering på elevens starka sidor är betydelsefullt eftersom eleven då får tillgång till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna är skrivna på olika sätt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet består av en färdig mall, indelat med rubrikerna nuläge, utvecklingsmål, insats och ansvar.

Studiens syfte var att undersöka ambivalent sexism på ett mansdominerat industriföretag. Ambivalent sexism är ett begrepp som innefattar två typer av sexism, fientlig (hostile) och välmenande (benevolent). Glick och Fiskes verktyg Ambivalent Sexism Inventory (ASI) användes i undersökningen. Deltagarna bestod av 744 anställda i organisationen. Studien visade att graden av ambivalent sexism var förhållandevis låg.  I organisationen var män mer sexistiska än kvinnor och arbetare var mer sexistiska än tjänstemän.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Syfte: Att utveckla en referensram med centrala faktorer för hur förändring framgångsrikt ska genomföras i en organisation med starka professioner.? Att tänka på för Landstinget Halland inför kommande förändring. Metod: Explorativ utgångspunkt med mål att finna antydningar om samband. Vår forskning syftar till att skapa förståelse för ett specifikt problem och därför är en kvalitativ undersökningsmetod lämplig. Vi har valt att använda oss av ett case ? Landstinget Halland ? för att få en tydligare bild av problemet, samt upptäcka generella faktorer som verkar inom organisationer med starka professioner.

SAMMANFATTNING När våra elever är i femtonårsåldern ställs de inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under en mycket lång tid. Det är nu dags att välja ett gymnasieprogram där de ska tillbringa de kommande tre åren. Under dessa år kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär. Valet som de gör till gymnasiet kan därför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga människor har tänkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna när de ska välja ett gymnasieprogram, som lärare på fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi får elever som inte är intresserade av fordon till vårt program. Vad är det egentligen som påverkar eleverna när de gör sina val, är det reklam eller vårt stora medieutbud, har föräldrarnas yrkesval någon påverkan eller kanske kamraterna från den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frågeställning.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller Starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andraspråk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flerspråkighet. Genom intervjuer med fyra elever på en grundskola i Malmö framkommer det, att det är ett svårt ämne att diskutera med eleverna. Syftet är också att ta reda på vad forskningen säger om just flerspråkiga elever vars utbildning sker på ett annat språk än deras modersmål, och hur skolan på bästa sätt kan genomföra undervisningen så att alla elever kan ha lika förutsättningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar på att det är av största vikt att använda sig av språkinriktad undervisning i klassrummen i alla ämnen om alla elever ska skall ha en likvärdig utbildning..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet..

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever.

Fula ord kan definieras på flera olika sätt. I vårt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vår studie är att undersöka hur språknormer påverkar lärare och elevers användande av fula ord i skolan. Studien är genomförd på ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkätundersökning och intervjuer med lärare, fritidspedagoger och elever har vi fått fram ett resultat som visar hur språknormer är knutet till identitet, att normerna är svåra att förhålla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan är gamla normer som existerat i flera generationer.