Syftet med denna studie var att undersöka hur personal på ett callcenter som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansågs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stärkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Denmänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väldokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettlyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång,utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samtskatta intensitet.

Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förändrad verklighet för skogsbranschen, dess anställda samt de skogsrika regionerna i främst Norrland. Med hjälp av nationell statistik och överskådliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förändring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förändrade yrkesroller och stark utflyttning från skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anställningstryggheten starkare samt olycksrisken lägre under de bahandlade åren.

Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar:Hur har grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut?Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna?Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare..

Forskning har visat att arbete med människor som upplevt trauma utsätter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, något Stamm (Ed., 1995) kallar sekundär traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark påverkan behövs olika resurser, därav väcktes frågeställningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta människor som upplevt det värsta?" Nedan följer en fallstudie där fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. Utifrån dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som är betydelsefulla vid hantering av den påverkan som sker i mötet med traumatiserade människor. Informationen är indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna.

Denna uppsats är en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. Vårt syfte med uppsatsen är att förstå den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste åren. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. Vår utgångspunkt är att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen på skolan har gått från att fokusera på likvärdighet och jämlikhet, till profilering och individuell anpassning.Så vad säger politikerna? Vår studie belyser att debatten om skolan är begränsad utifrån vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.

Användare av webbaserade inloggningssystem hotas av sessionskapningsangrepp, där angripare kan ta över andras konton, oavsett hur stark autentiseringsmekanismen är. HTTP-protokollets tillståndslösa natur tvingar klienter att skicka ett sessions-ID, oftast genom kakor, för att låta servern autentisera varje meddelande efter inloggningen; en angripare behöver endast få tag på detta ID för att fullfölja angreppet. Detta arbete har, utifrån en omfattande litteraturstudie och med ASP.NET Forms Authentication som exempel, visat hur diverse svagheter kan låta angripare få tag på sessions-ID:t på olika sätt ? även om HTTPS används för att kryptera kommunikationen. Arbetet har dessutom sammanställt en uppsättning riktlinjer som webbutvecklare kan använda för att försvara sina webbsajter mot dessa angrepp, bland annat genom att sätta HttpOnly-flaggan för sina kakor för att försvåra avläsning på klientdatorn, samt att eventuellt förknippa inloggningssessionen med användarens IP-adress.

Syfte med denna uppsats är att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhålla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger på teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material består av sju nummer av magasinet King. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från en semiotisk metod och använt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet då karaktärsdrag kring yrkesmässig succé är starkt framträdande.

Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ?Kraftig försämring i Pisa?, med anledning av att svenska 15-åringar presterade dåligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var fråga om en ?skolkris?, och många samhällsaktörer började diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund så tar denna undersökning sin utgångspunkt.

The aim of this paper is to analyse how subject, gender and sexuality is constructed in the book Dårfinkar & dönickar (1984), by Ulf Stark. In relation to this I have also analysed how the main character, Simone, develops from being a child into becoming a teenager.Queertheory is the theoretical basis of this paper. Queer theory questions heteronormativity and aims to dissolve conceptions and notions that function in an excluding and limiting way. Queer theory also questions conceptions that seem obvious and/or natural, for example ?woman?/?man? and ?homo-/heterosexuality?.I have chosen to focus the analysis on a number key events in the book and they are categorised according to Tiina Rosenberg`s three dramaturgic concepts: transformation, unveiling and restoration.

I ämnet idrott och hälsa förekommer teoriundervisning i en alltför begränsad mängd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslärare, visar forskning. Syftet med min studie är att utifrån didaktikens grundfrågor vad? hur? och varför? ta reda på teorins innebörd och plats i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslärare samt totalt tolv elever fördelade i två fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan lärarna, mellan eleverna och även mellan lärarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frågorna kring teoriundervisningen.