Denna rapport avser att undersöka för- och nackdelar med att utveckla ett för ändamålet specialanpassat system eller utnyttja de Standardsystem, som i det aktuella fallet tryckerikoncernen JMS redan äger och använder. Genom en mer noggrann definiering av ickefunktionella krav på bland annat användbarhet har en specialanpassad prototyp framställts. I projektet användes metoder för kravinsamling som ledde till en kravspecifikation och i sin tur slutade med en färdig prototyp. Prototypen jämfördes med två Standardsystem genom användartester och intervjuer. Prototypen visade sig leva upp till de krav som upptäcktes.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett Standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett Standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Syftet är att redogöra vilka avancerade IT-stöd för ett balanserat styrkort det finns på den svenska marknaden, samt att analysera de likheter och skillnader som går att finna mellan dessa olika system. Uppsatsen är uppdelad i tre delstudier; litteraturstudie, kartläggning av leverantörer på den svenska marknaden och en fallstudie av sex företag. Främst har vi utgått från en kvalitativ metodansats och vår undersökningsansats har primärt varit en deduktiv metod. Vi fann nio större avancerade IT-stöd på den svenska marknaden varav fem var av typen skräddarsydda system och resterande fyra var Standardsystem. De främsta likheterna mellan de två systemgrupperna är att de klarar av att stödja det balanserade styrkortets syfte i den utsträckningen som företagen förväntar sig.

IT (Informationsteknologi) används i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering är verksamhetens intranät. Arbetet handlar om användbarhet i små SharePoint-projekt. Med användbarhet omfattas faktorerna användarvänlighet, anpassning och användaracceptans. Små SharePoint-projekt (på under 300 timmar) innebär att det finns mindre resurser för att tillämpa användbarhet.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklare inom SharePoint sina åsikter och förhållningssätt kring användbarhet, samt hur användbarhet bäst kan uppnås i små projekt med begränsade resurser.

Antalet företag som köper färdiga Standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med Standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet.

There are several methods and models within the areas of software engineering on how to proceed during a software development process. For each of these methods and models there are benefits and drawbacks, depending on how you choose to look at them. A difference of principle between the different models is that they either advocate iterative development or not. In parts of software engineering one makes use of different methods depending on which is most fitting in a specific situation. There are several methods on how to recieve more qualitative data from the end-users during the requirement collection, but the reappearing pattern is still user centric participation, which means that the user participates more actively in part of or the entire development process.

There are several methods and models within the areas of software engineering on how to proceed during a software development process. For each of these methods and models there are benefits and drawbacks, depending on how you choose to look at them. A difference of principle between the different models is that they either advocate iterative development or not. In parts of software engineering one makes use of different methods depending on which is most fitting in a specific situation. There are several methods on how to recieve more qualitative data from the end-users during the requirement collection, but the reappearing pattern is still user centric participation, which means that the user participates more actively in part of or the entire development process.

För att kunna påbörja ett systemutvecklingsarbete måste man klargöra förutsättningar för detta. I denna uppsats gås befintlig teori om hur man klargör förutsättningar igenom. Denna teori jämförs sedan med verkligheten genom intervjuer på MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med råd till läsaren av denna uppsats om hur man klargör förutsättningar..

Syftet med uppsatsen är att identifiera de argument ochfaktorer som ligger till grund för valet av ett specifiktStandardsystem, hos några utvalda företag. I uppsatsenpresenteras teorier kring de effekter ett standardiserataffärssystem kan ha för påverkan på en verksamhet, samten redogörelse för SIV-metoden. Teorierna som presenterasär till för att ge nödvändiga bakgrundsfakta kringaffärssystem. Den insamlade empirin från respondenternahar resulterat i sju kategorier av argument, till varför deintervjuade företagen valt ett specifikt affärssystem..

Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ?oktanten?.

id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett Standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika Standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras.Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt.När det gäller utformning av kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika Standardsystemalternativen underlättas.

Uppsatsen är ett resultat av en explorativ studie som undersöker projektledarens uppfattning av interaktionsdesign ur ett resursperspektiv. Detta görs genom en kvalitativ undersökning med projektledare för systemutvecklingsprojekt. Utifrån vilka det gjordes en nulägesrapport om hur vida resurserna som läggs på interaktionsdesign är adekvata. För att få en ytterligare aspekt på behovet intervjuades även en interaktionsdesignskonsult. Studiens resultat visade att det skiljer sig mellan olika typer av projekt hur vidare tillräckligt med resurser läggs ner på interaktionsdesign.

Att implementera scriptmotorer i Windows-applikationer öppnar upp många intressanta möjligheter, varav en av dessa är att göra kundanpassningar till ett system utan att kompilera om källkoden. Några problemställningar som skall utvärderas är hur det kan implementeras en scriptmotor till ett affärssystem och vad finns det för färdiga scriptmotorer och scriptspråk som kan användas, och hur det på ett lämpligt sätt kan skapas anropspunkter till script så som händelser, knappar och menypunkter. I denna uppsats ges ett förslag på en möjlighet att anpassa ett affärssystem under dess exekvering genom att integrera en scriptmotor till systemet. Denna teknik kommer att tillåta olika kunder att själva anpassa ett system efter deras egna behov, men dock inom ett visst ramverk. Syftet med detta är att öppna upp möjligheten att skapa egna anpassningar av systemet på ett snabbt och ekonomiskt tillvägagångssätt..

Dagens företag är i stort behov av information och därmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett Standardsystem. Det uppstår dock situationer då företag väljer att uppgradera sitt befintliga affärssystem till en nyare version, och därmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar på vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemställning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. Utifrån det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsställande resultat nåtts.

Det är viktigt för kunder och leverantörer inom IT-branschen att påvisa att en IT-investering leder till kundnytta. Detta arbete syftar därför till att se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när kundnytta värderas vid ett systembyte.Resultatet visar att olika typer av nyttofaktorer uppkommer i olika situationer. Genom att utföra litteraturstudier, intervjuer och enkäter har det framkommit några viktiga aspekter som påverkar vilka nyttofaktorer som uppstår i en verksamhet vid ett systembyte. Dessa aspekter är vilken nivå i verksamheten som systemet är tänkt att stödja, vilken typ av system som ska anskaffas, hur långt organisationen kommit i sin IT-utveckling och vilken målsättning som finns med investeringen.Som ett resultat i detta arbete har också ett ramverk utformats, för att underlätta för organisationer att identifiera och värdera olika nyttofaktorer. Dessutom föreslås några lämpliga metoder som kan användas som hjälpmedel i processen att identifiera och värdera olika nyttofaktorer..