Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av Standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.

Examensarbetet har syftat till att kartlägga försörjning och lagerhållning av material, som ligger på lineförråd hos ABB Machines, samt utarbeta förbättringsförslag för att minska kostnaderna och samtidigt höja den interna servicenivån. Litteraturstudier har genomförts, inom bland annat lagerstyrningssystem, styrning av lågvärdesartiklar och ABC-analys. För att se hur andra företag har valt att lösa försörjningen av lågvärdesartiklar genomfördes en fallstudie hos ABB Robotics och som komplement till teorin om leverantörsstyrda lager, även kallat VMI, genomfördes en fallstudie hos Motor & Machines leverantör Arvid Nilsson Sverige. Analys av nuläget utifrån litteraturstudien visar på ett antal förbättringsmöjligheter inom områdena lager och lokaliseringen av lineförrådsmaterial, materialförsörjningsflödet samt underhåll av lager. Medellagervärdet för lineförråden är 6,7 M SEK.

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att ställa stora krav på byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel på industriella metoder som kan tillämpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar är självkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnå en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att ställa stora krav på byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel på industriella metoder som kan tillämpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar är självkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnå en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av Standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.

Det har arbetet handlar om hur återförsäljares och konsumenters förutsättningar har och kommer att ändras långsiktigt på bilmarknaden. Fokus ligger på den svenska marknaden. För att analysera detta har jag främst tittat på två variabler, trenderna på den globala marknaden och de nya förutsättningar EU:s nya konkurrensrättsliga regler innebär. Återförsäljarna har en mycket liten förhandlingstyrka gentemot tillverkarna. Detta förhållande har analyserats med hjälp av Porters femkraftsmodell.

Föreliggande rapport syftar till att utreda om det är ekonomiskt möjligt och miljömässigt intressant att införa ett retursystem för lastbärare till arkade produkter hos MoDo Paper Silverdalen. Bakgrunden är att MoDo Paper Silverdalen vill minska skadefrekvensen och öka staplingsbarheten under transport, genom att införa ett returemballage. Ett retursystem skulle också gynna företagets miljöframtoning.Genom studiebesök och intervjuer på Silverdalsbruket, hos grossister och tryckerier har vi funnit att skadefrekvensen för Silverdalsbrukets produkter är låg och inte uppfattas som något allvarligt problem i något av dessa led.De vanligaste skadorna är:? Ett mindre antal skadade ark i stapelns topp och botten, beroende på frakt och emballeringsmetod.? Små hål i krympfilmen, orsakade av omild hantering.? En eller flera av pallens medar har lossnat eller vikt sig under palldäcket, vilket medför ökade hanteringskostnader.? Förskjuten eller havererad arkstapel, p.g.a. problem med pallens medar eller att godset utsatts för en kraftig stöt, som orsakar ökade hanteringskostnader eller kassation.Skadeeffekterna kan ofta minskas genom omstapling eller genom att skära ner arken i storlek.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivå), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den här studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgångsfaktor, hur företagen mäter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmätnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgångsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstämmig bild av huruvida arbetsmiljö är lönsam. Därtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö är lönsam på svårigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöåtgärder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning kräver respektive pekar på vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning på samma sätt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingå i en sådan styrning för att styra, följa upp och utvärdera utifrån.

Ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset behandlar samtliga extremitets-, rygg- och skallskadefall inom Höglandets sjukvårdsområde. Verksamheten är uppdelad i fyra huvudsakliga enheter; akutmottagning, mottagning, vårdavdelning och operation där läkarna fördelar sin tid mellan de fyra. Under de senaste åren har kliniken haft problem med försämrad tillgänglighet. Detta innebär i sin tur växande vårdköer, till såväl mottagning som operation, samt oförmåga att upprätthålla vårdgarantins mål på specialistvård inom 90 dagar. Syftet med denna rapport är med anledning av ovanstående att ge rekommendationer kring hur ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset kan effektivisera utnyttjandet av resurser för att öka tillgängligheten för sina patienter.