VÃ¥rterminen 2006.

Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering.

SammanfattningDenna rapport behandlar införandet av standardiserat arbete i produktionssystemet hos företaget Inission Munkfors AB. Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17), som ges vid Fakulteten för hälsa, natur & teknikvetenskap på Karlstads universitet.Företaget Inission Munkfors AB har som mål att från år 2012 till år 2017 kunna fördubbla omsättningen och halvera ledtiden, med samma personalstyrka som år 2012 (75st anställda). Detta kallar företaget "Inspirit 2x2 2017", och strategierna för att nå målen är att: skaffa fler och rätt kunder, ha en unikt bra leveransprecision och alla medarbetare ska vilja vara med. Detta ska uppnås genom att bl.a. tillämpa standardiserade arbetssätt, som är en av Toyotas 14 principer.Denna studie fokuserar på monteringsprocessen av ett specifikt elektronikskåp.

Furneringen på Scania Chassi har en tradition av stort individuellt kunnande och stort behov av ?fixeri? för att rädda området från störningar i monteringen. Detta har lett till stora individuella skillnader i arbetssätt inom furneringen längs med monteringslinjen. Syftet med examensarbetet är att reda ut hur dessa skillnader kan elimineras för att skapa ett enhetligt och standardiserat arbetssätt för furnerarna samt även en metod för detta. Det ämnar även utreda om det är möjligt att arbeta taktat samt hur de störningar som uppstår kan rapporteras i realtid för att på så sätt skapa förutsättningar för att systematiskt elimineras.

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, få ökad kunskap och förståelse för hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lärares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lärare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gällande resurser till skolan och det stöd som eleverna förväntades få i sin skolgång. Flertalet lärare upplevde bristande feedback från elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd från arbetskamrater. Samtliga lärare upplevde att bristande kunskap förelåg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lärarna, i denna studie, är medvetna om att några av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..

Under hösten 2003 skrev jag tillsammans med en annan student vid Lunds universitet en C-uppsats om hur långtidsarbetslösa upplever sin situation. I denna uppsats nystar jag vidare på denna tråd för att undersöka några arbetslösas upplevelser av sina behov av stöd och hjälp som arbetssökande och sätta detta i relation till deras upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder de möter och intentionerna bakom dessa åtgärder.För att närma mig en förståelse angående detta har jag utgått från arbets- och utvecklingscentra som idag arbetar för att slussa arbetslösa personer genom rådgivning och praktik till arbete.Då jag är intresserad av att lyfta fram arbetslösas beskrivningar och önskemål vad gäller arbetsmarknadsåtgärder har en kvalitativ studie utförts. Åtta djupintervjuer har genomförts, sex med arbetslösa personer inskrivna på arbets- och utvecklingscentra, resterande två med tjänstemän som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Utifrån utarbetat material har analysen delats upp i olika teman. Det teoretiska perspektiv som anlagts på denna studie är hämtat i Göran Ahrnes teori om vardagsverklighet och struktur, nätverksmodellen så som den beskrivits av Marianne Liedholm och Göran Lindberg, samt två processer presenterade av Bengt Furåker; dekommodifiering och rekommodifiering.Arbetet med att skapa program och förberedande insatser för individer som står utanför arbetsmarknaden är en process som hela tiden står under förändring.

Hypertoni är en folksjukdom som drabbar en femtedel av den svenska befolkningen. Orsaker till hypertoni kan vara livsstilsrelaterade, som stress, övervikt eller fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor har som uppdrag att kontrollera patienters blodtryck, ge stöd och rådgivning till förändrad livsstil. Detta för att främja hälsa och förebygga hypertoni eller förbättra ett förhöjt blodtryck.Syftet med examensarbetet är att sammanställa befintlig kunskap från litteratur om distriktssköterskors hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder till patienter med hypertoni.Examensarbetet är en litteraturstudie där kunskap från 12 vetenskapliga studier förts samman till ett nytt övergripande resultat, en metasyntes. Resultatet visar att de hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder distriktssköterskor utför till patienter med hypertoni sker som Hälsoutbildning på standardiserat eller personcentrerat sätt.

Forskning i laboratoriemiljö har visat att ökad ålder medför kognitiva nedsättningar vilket bland annat gäller för episodiskt minne. Däremot visar annan forskning att konsekvenserna för äldre i deras vardagsliv inte är så stora trots ökade kognitiva nedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka äldres hantering av minnessituationer i vardagslivet i relation till ett standardiserat mått för episodiskt minnesförmåga samt självskattning. Studien består av intervju- och observationsorienterade tillfällen om handling och matlagning, ett episodiskt minnestest, samt utförande av ett självskattningsformulär gällande användning av minneskompensatoriska strategier.Analysen pekade på fyra slutsatser som behöver framtida validering. Dessa är: (1) för att svaren på självskattningsformuläret ska skildra hur de kompensatoriska strategierna används i verkligheten måste individerna först medvetandegöras om vilka strategier de använder sig av; (2) i vilken utsträckning en individ planerar inför en aktivitet påverkar hur aktiviteten formas och således även minnesaktiviteten; (3) att planera och att hålla sig till sin planering är kognitivt belastande, vilket gör så att individer som är högpresterande med avseende på minnesförmåga har lättare för att planera en aktivitet samt hålla sig till planen och (4) att nedsättning i minnesförmåga medför en mer problemorienterad hantering av minnessituationerna..

ProblemStandardiseringar av arbetsprocesser hävdas leda till effektivisering och kvalitetssäkring samt en effektivare personal. Standardiseringar har blivit mycket vanligt förekommande inom olika typer av organisationer. Även managementkonsultorganisationer anses idag arbeta standardiserat, efter olika modeller och verktyg. Något som utsatts för hård kritik av många forskare som hävdar att varje klients problem kräver en unik lösning och att det därför inte är möjligt att lösa en kunds problem genom ett standardiserat tillvägagångssätt. Denna problematik har frambringat till grunden för denna studie som söker att finna svar på frågan om hur standardiseringar påverkar managementkonsultorgansiationer.SyfteDenna studie syftar till att sprida en förståelse för hur standardiseringar kan förbättra eller försämra managementkonsultorganisationers arbete.TillvägagångssättDenna studie grundas huvudsakligen på en kvalitativ undersökningsmetod där empirin har samlats in genom fem intervjuer och två samtal med konsulter från fyra olika managementkonsultorganisationen.

Detta arbete har identifierat fyra betydande faktorer vars verkan resulterat i att de intervjuade småföretagen valt att inte organisera miljöarbetet enligt ISO 14001 standarden: fragmenterad kunskap om miljöproblem.

De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor.Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna.

Idag byter många företag ut sina gamla informationssystem mot nya, standardiserade affärssystem. Detta görs för att man ser stora framgångs- och konkurrensfaktorer i att ha ett standardiserat system, att anpassa ett affärssystem mot verksamheten blir dessutom väldigt kostsamt. På Saab Aerosystems införde man under 2006 just ett standardiserat affärssystem, IFS Applications 2004, där man tidigare hade använt sig utav 59 olika system.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar man såg på Saab Aerosystems i och med införandet av det nya affärssystemet. Det utfördes en fallstudie där det samlades in empiri från ett antal kvalitativa intervjuer för att kunna jämföras mot den teoretiska referensram och på så sett kunna besvara frågeställningarna; vilka möjligheter uppstod i samband med införandet av det nya affärssystemet? Hur tog dessa tillvara på? Vilka utmaningar uppstod i samband med införandet av det nya affärssystemet? Hur hanterades dessa? Många av utmaningarna respektive möjligheterna kan ses som nära relaterade, i denna studie presenterar vi hur olika aktörer inom verksamheten upplevt dessa, samt hur de relaterar till existerande teori på området.Resultat visar att följande kategorier: förändring, anpassning av och gentemot affärssystemet, strategi, utbildning och hjälpresurser utgjorde stora utmaningar.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

Stressrelaterade besvär ger idag upphov till en stor andel av sjukskrivningarna. Omorganisation och automatisering av en process inom arbetslivet, kan ge upphov till stora initiala problem och därmed leda till stressupplevelser och sjukskrivning. Vid det undersökta ysteriet förändrades processen från manuell till helautomatisk. En rad problem uppstod till en början. Arbetstiderna kunde inte hållas, vilket ledde till flera sjukskrivningar bland personalen.

I dagsläget dimensioneras bullerskärmar efter varje projekt med den enda gemensamma nämnaren att de skall uppfylla utformade riktlinjer och bullerkrav. De kan skilja sig enormt vad gäller estetisk utformning och konstruktion. Denna arbetsgång är både tids - och kostnadsineffektiv med konsekvenser som följd, framförallt då externa arkitekter anställs för att sätta sin egen prägel. Uppgiften har utdelats gemensamt utav Trafikverket och Peab som ser ett behov utav standardiserade bullerskärmar. Slutsatsen har dragits utav tidigare projekt och då framförallt projekt Mälarbanan.Denna rapport syftar till att, med utgångspunkt Mälarbanan, ta fram ett förslag till ett standardiserat system som skall kunna användas runt om i Sverige.