Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur tjänstekvalité inom B2B kan utvärderas samt att analysera om ViewsCapture, en frågeteknik med öppna frågor där respondenten själv kategoriserar sina egna kommentarer, kan tillföra något till befintliga metoder. Vidare avses att koppla samman utvärderingsmetoder med de olika syften företag har för att mäta kvalité.Uppsatsen byggs upp av en omfattande litteraturstudie om vad tjänster och tjänstekvalité är, samt varför det är viktigt att utvärdera tjänstekvalité inom B2B. De utvärderingsmetoder som beskrivs i uppsatsen är dels attributbaserade och dels händelsebaserade metoder. Empiridelen består av material från Unified Dialogs AB som har utvecklat frågetekniken ViewsCapture som sedan analyseras tillsammans med befintliga metoder.Undersökningen visar att tjänstekvalité handlar om att infria de förväntningar kunden har på en tjänst. Om kunderna skiljer sig signifikant ifrån varandra faller det sig naturligt att mer kvalitativa och mindre standardiserade metoder bör passa bättre.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur tjänstekvalité inom B2B kan utvärderas samt att analysera om ViewsCapture, en frågeteknik med öppna frågor där respondenten själv kategoriserar sina egna kommentarer, kan tillföra något till befintliga metoder. Vidare avses att koppla samman utvärderingsmetoder med de olika syften företag har för att mäta kvalité. Uppsatsen byggs upp av en omfattande litteraturstudie om vad tjänster och tjänstekvalité är, samt varför det är viktigt att utvärdera tjänstekvalité inom B2B. De utvärderingsmetoder som beskrivs i uppsatsen är dels attributbaserade och dels händelsebaserade metoder. Empiridelen består av material från Unified Dialogs AB som har utvecklat frågetekniken ViewsCapture som sedan analyseras tillsammans med befintliga metoder. Undersökningen visar att tjänstekvalité handlar om att infria de förväntningar kunden har på en tjänst. Om kunderna skiljer sig signifikant ifrån varandra faller det sig naturligt att mer kvalitativa och mindre standardiserade metoder bör passa bättre.

Scania verkar på en global marknad med tillverkning på flera orter och en förutsättning för att kunna garantera kvalité på de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, är ett konsekvent tillämpat standardiserat arbetssätt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benämns på Scania är en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssätt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter.Det s.k. standardiserade arbetssättet är relativt väl utvecklat mellan de verkstäder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv så förekommer det mellan olika enheter såväl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns därför ett uttalat behov av att standardisera såväl framtagning som presentation av data i elementblad.Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsätta och ta fram lättförståeliga elementblad med stöd av digitala underlag. Därmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats.

Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången.

Det ständigt ökande trycket på minskande utsläpp och effektivare energianvändning driver utvecklingen av Scanias produkter. För att varakonkurrenskraftiga på marknaden behöver man leverera lastbilar med högre kvalitet och lägre bränsleförbrukning, det vill säga sänka transportkostnaderna förkunden. Ett steg i detta är att utveckla komponenter i fordonet som är optimerade iförsta hand med avseende på hållfasthet men även mot vikt och pris. En betydande andel av lastbilens komponenter är plåtfästen som ofta underprioriteras i produktutvecklingen. Examensarbetet fokuserade därför på att utveckla metoder för konstruktion av plåtfästen.En metod för att förbättra konstruktionerna är att arbeta med simuleringsdriven konstruktion.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden.

Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust.

I samband med andra världskrigets start 1939, utvecklades kemiska ämnen för ogräs- och bekämpningsmedel. Numera påträffas de i de flesta floder, grundvatten och i majoriteten av alla mänskliga varelser. Detta har medfört att allt fler krav ställts på omgivningen. Miljöredovisningen föddes i slutet av 1960-talet och själva startskottet för miljöredovisning skedde i samband med Brundtlandrapporten 1987. Inom kaffebranschen har det länge stått stilla när det gäller arbets- och miljöfrågor. Det tog fart när stora aktörer på marknaden, däribland Löfbergs Lila, startade Common Code for the Coffee Community 2006.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrändhet. Examensarbete; omvårdnad, 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta på ett sätt som främjar deras hälsa och därmed motverkar utbrändhet.

Detta arbete är ett samarbete med Markbygg Construction AB. I byggbranschen finns det en problematik med låssystem. På grund av olika faktorer, som bristfälliga föreskrifter och brist på kunskap inom ämnet, kan extra resurser behövas i slutet av projektet för olika korrektioner.Syftet med det här projektet är att skapa ett system för att hantera låssystem under entreprenad, så att komplikationer kan undvikas. Målsättningen är att skapa en checklista som visar att funktionskraven för ett låssystem i en byggnad uppfylls. Checklistan ska förhindra att extra arbeten uppstår i slutet av projektet.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år. I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år.  I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till.  De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen.    För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning.  .