Sökresultat:
1074 Uppsatser om Standarder,informationssystem - Sida 56 av 72
Har ni koll på våra pengar? : Internrevision i svenska storbanker
Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR.
Humankapital ? Vart är utvecklingen på väg?
En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen.
SÄKRARE DRIFTSÄTTNING : En kvalitativ studie över vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö.
Inledning: När ett informationssystem betraktas som färdigutvecklat eller färdigförvaltat, skall det driftsättas i en produktionsmiljö för att göras tillgängligt för slutanvändare. För att det skall kunna göras tillgängligt för slutanvändarna, bör en stegvis planerad driftsättningsprocess med en serie aktiviteter genomföras. En viktig delprocess i en driftsättningsprocess är att driftsätta informationssystemet i en testmiljö, innan det driftsätts i produktionsmiljö.Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att utreda vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö utifrån yrkesverksammas perspektiv.. Syftet bröts även ned till två frågeställningar: Varför används en testmiljö vid driftsättning? Vad är för-och nackdelar med en testmiljö vid driftsättning?Metod: I denna studie tillämpades ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ ansats.
Oberoende granskning av hållbarhetsredovisning : - Hur skapar företag trovärdighet för hållbarhetsredovisningen och hur uppfattar intressenterna detta?
Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna.
redovisningens användbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgångar - ur ett investerar. och långivarperspektiv
Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.
RFID-teknik i cross-dockinglager - En studie av Speed Logistics lagerverksamhet
Logistik är mer än transporter mellan olika platser. Stor del av ett företag och dess logistik kretsar kring de interna logistikfunktioner och hur de som företag ständigt jobbar för att förebygga flaskhalsar. En lagervariant som används för att skapa ett högre värde i en kedja är ett så kallat cross-dockinglager. I ett sådant förs ständigt ett arbete med att effektivisera processer med hjälp av olika tekniker och strategier. En teknik för att öka omsättningshastigheten i ett lager genom snabbare identifiering och spårning av gods som hanteras är Radio Frequency Identification (RFID).Syftet med studien är att belysa de ständigt återkommande problemområden som uppstår i ett cross-dockinglager samt hur en RFID-lösning skulle kunna stödja dess verksamhet.
Effektivisering av intern logistik - Vargön Alloys AB
Med väl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer bränsleeffektiva transporter. Ett företag som är intresserade av att både kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara på bränsle både för miljön och för kostnadernas skull är Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg.Vargön Alloys är en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stålet hårdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder är Europas ledande tillverkare av specialstål.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har någon dokumentation eller kartläggning över hur de interna transporterna sker idag.
ERP som byråkrat och manipulatör - En resa genom olika systemroller
Affärssystem eller ERP-system representerar ett nytt sätt att se på informationssystem inom organisationer och de utmaningar som de innebär vid implementation kan få ödesdigra konsekvenser. Med tanke på de risker och möjligheter ett ERP-system innebär är behovet av framgångsmodeller stort. Vår studie och den framgångsmodell vi vill presentera baseras på en aktör-nätverk-teori där vi ser systemet som en aktör inom den organisation vilken det påverkar. Genom att identifiera systemet och den roll systemet har inom en organisation kan vi lättare förstå utvecklingen och nyttan av systemet, det vi brukar kalla implementationen av ett system. Vi har dock konstaterat att denna process inte har något tydligt slut och benämner den därför ERP-resan för att skilja mot tidigare begrepp.
Mätning i produktionen till följd av en investering : En produktionsplanerares kompass i mätetalsskogen
För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen.Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer.
Komponentavskrivning utifrån två perspektiv i ett petrokemiskt företag
Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.
Att överföra geospatiala data från en relationsdatabas till densemantiska webben
Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB?s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo.
Pensionsredovisningen dilemma : -aktuariella vinster/förluster-
Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster.
Mobila interaktiva karttjänster i en PDA
Telia Research AB forskar i människans framtida behov av tjänster gällande telekommunikation. Examensarbetet mynnar ut i en applikation för en framtida tjänst som presenteras i en mobilterminal. Meningen med examensarbetet var bland annat att visa på olika utvecklingsverktyg som kan uppnå vissa kriterier vid presentation av en karta i en mobilterminal även kallad PDA, Personal Digital Assistant. Kriterierna var bland annat att kartapplikationen skulle kunna kopplas till en databas var information om geografisk position finns. Funktioner och verktyg som kan tänkas finnas i en applikation kan vara positionering, zoomning, informationsverktyg och ett digitaliseringsverktyg som ger möjlighet att lagra en geografisk punkt med koppling till punktens personliga attribut.
Automatiserade gränssnittstester på rätt sätt : En utvärderande studie om ramverk för automatiserade gränssnittstester
I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering.
?Men användarna då?? : En litteraturstudie i hur användarmedverkan under systemutvecklingsprocessen kan påverka ett beslutsstödssystems framgång.
Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.