Standardsystem är något som är mycket vanligt hos företag idag. Det är många som implementerar sådana system för att effektivisera sin verksamhet. När verksamheten hos ett företag förändras eller om verksamheten skiljer sig något från andra uppstår vissa problem med standarder i system. I det läget kan det bli nödvändigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs beställningar ofta med hjälp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affär väldigt lång. Electronic Data Interchange (EDI) är en teknik som låter företag göra affärer på ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sätt vilket gör att tiden för att genomföra en affär minskar. EDI har använts i många år men då mest av stora företag som har tillräckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprätta erforderliga kommunikationslänkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krävs för detta och blir således utan effektivare handelsrutiner.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Detta examensarbete handlar om huruvida aktiva kort kan användas som säkerhetshjälpmedel vid hantering av datoriserade patientjournaler inom sjukvården.Rapporten börjar med en beskrivning av informationssystemen och informations-säkerheten inom sjukvården. Därefter ges en beskrivning av aktiva kort, deras för- och nackdelar samt vilka säkerhetsfunktioner som kortet tillhandahåller.Fokuseringen ligger på om är det tekniskt möjligt för behörig personal att med hjälp av aktiva kort logga in på olika informationssystem och ge dem tillgång till den information som de behöver i patientjournalen och ändå hindra obehörig åtkomst. Gällande lagar och föreskrifter tas i beaktning samt hur aktiva kort kan användas vid digital signering av patientjournaler.Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudie. Först undersöktes vilka krav som bör uppfyllas när patientjournaler skall datoriseras. Därefter studerades vad som är tekniskt möjligt att utföra med aktiva kort.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka skattemässiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att fastställa vilken norm för varje situation som är mest fördelaktig ur ett skattemässigt perspektiv. Vi bestämde oss för att utgångspunkten för vår studie skulle vara Redovisningsrådets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt är vår bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltäckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN är förvisso de som har uppdraget att upprätthålla god sed, men de har inte kommit lika långt i ambitionen att täcka in alla händelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

I denna rapport behandlas frågor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte är att ta reda på vilka krav som tekniker för extern validering ställer på CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod är ofta mycket detaljerade. En metods notationen ställer därför stora krav på CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav på datorstöd utifrån en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. Därefter undersöks CASE-verktygs förmåga att svara upp till dessa krav.Själva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande där samtliga utvalda verktyg implementerar två olika testfall.Resultatet från genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens påstådda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

This paper describes the evolutionary development of an information system for a small company. The company performs overhaul of forklifts and cleaning machines. The company has already an information system that handles the reports from these overhauls but it needs a supplementary tool that assist the chief planner to plan forthcoming overhauls.It should be able to display coming overhauls in a timetable and eventually print them, either to a PDF file or to a document. The timetables this function produces will help the chief planner and the assemblers to get a good overview of their day-to-day work.The tool needs to be intelligent in that way that it takes into consideration were in the country different assignments will be performed. So that time consuming travels over great distances can be avoided.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument.

Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades på Rubico AB i Luleå under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem består kortfattat av två vattentankar med individuella nivågivare, en pump och en störflödeskran. I dagsläget används utrustningen vid laborationer på Luleå tekniska universitet i en grundkurs i reglerteknik. Avläsning av nivågivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker på datorn med hjälp av mjukvaran RegSim.