Hammarby Sjöstad i Stockholm utgör en av landets största stadsutbyggnader under de senaste decennierna. På bara tjugo år har en ny stadsdel vuxit fram med snart tjugo tusen invånare, varav många är barnfamiljer. Efterfrågan på bostäder i våra storstäder driver fram snabba planeringsprocesser. Den här uppsatsen visar att planeringen av Hammarby Sjöstad ledde till att barnens utemiljöer, förskole- och skolplatser inte sattes i fokus. Barnfamiljer som bor i området upplever hur den fysiska miljön och service inte svarar mot barnens och familjens behov. Intervjuer visar att föräldrarna allmänt sätter stort värde på närhet till både barnomsorg, jobb, stad och natur för att underlätta i vardagen.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.

Detta arbete tar upp begreppen etik och moral samt hur etiska teorier kan användas för att analysera ett visst handlande. Både generella etiska teorier samt en etisk modell/teori, kopplade till arbetet som offentlig tjänsteman, tas upp för att se på fallstudien ur ett etiskt perspektiv. Fallstudien är en händelse som utspelade sig på Gotland under sommaren 2009. Det var ingen vanlig storm som drabbade ön i Östersjön utan en väldigt intensiv ?mediastorm?.Dåvarande landshövding Marianne Samuelsson och storföretagaren Max Hansson var de två huvudaktörerna.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Städer runt om i världen är i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska Stadsplanering fokuserar på att skapa täta städer som breder ut sig på oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt färre tillgängliga grönområden i städerna, samtidigt som dessa områden är viktigare än någonsin. Därför är det än viktigare att skapa ett grönt rekreationsområde i direkt anslutning till bostaden. En god och välfungerande gårdsmiljö kräver en del omtanke och planering.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, diskutera och bidra till kunskapsutvecklingen kring vilken inverkan tillfälliga interventioner kan ha på stadsutvecklingen. Fokus ligger på hur medborgardeltagande och planerarens olika roller i stadsutvecklingsprocesser kan påverkas. Tillfälliga interventioner används i uppsatsen som en benämning på de åtgärder som genomförs med en klar avsikt att vara tillfälliga och att intervenera med människor i deras livsmiljö. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie och med ett induktivt synsätt, där den studerade verkligheten ligger till grund för slutsatserna. Diskussionen baseras på en litteraturstudie, som skapar en djupare förståelse för begreppen tillfälliga interventioner och medborgardeltagande, samt en fallstudie av Malmö stads försök på Södra Förstadsgatan, där delar av gatan tillfälligt stängts av för motortrafik. Försöket kan ses som ett lokalt exempel på ett globalt fenomen, med en ökad fascination för tillfälliga interventioner som en del av stadsutvecklingen. I uppsatsen beskrivs det dualistiska förhållande som råder mellan planerarens tilldelade makt och den maktförskjutning som ökat medborgardeltagande förutsätter.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund.

Den här uppsatsen handlar om de odefinierade rummen i staden. Det är mellan det strukturerade och planerade i staden som dessa rum återfinns. Det är de övergivna, överblivna och till synes ?tomma? ytorna vilka är svåra att definiera då de inte svarar mot någon speciell funktion. Målet är att, genom litteraturstudier, ta reda på vilka värden de här rummen kan ha för människan i staden.

This graduation thesis is about baths and beach like places in city centers. It focuses on recreation and the creation and development of public, social spaces in the city containing water as a visual and useable element. The thesis is divided into three parts; background, inspiration and application. The background examines four factors which we consider important for the occurrence of inner city baths; water, the history of bathing, inner city recreation and social life in public places. A discussion of the (future) importance of inner city baths and beach like places' is then presented. The inspirational part is divided into examples of existing places and examples of types of places. The first is used in an attempt to examine the function and importance of inner city baths and beach like places as well as the opportunities and challenges associated with them. The latter contains a presentation of six categories developed by us to facilitate the planning of inner city baths and beach like places.

This is a thesis on how to develop and densifythe suburb of Joanneshov south of Stockholm.Based on Stockholm?s urban history,Stockholm master plan in 2010, the currentdensity and sustainability debate, literarystudies, as well as a variety of analysisof the site it all ends up with a proposal onJohanneshov. The goals have been workedout during the work and has resulted inthat we want to extend the inner city streetand linking Johanneshov with surroundingdistricts, but we also want to create a wellused, diverse, urban area where the humanis in focus and a district that is easy to read.Much of the work is devoted to show howStockholm has developed historical and totry to put the future in a context, but also a lotof work has been put in the information andthe analysis of the site chapter. The plan proposalis still considered to be the work focus.Johanneshov is surrounded by Årsta inthe west, Hammarbyhöjden in the east,Enskede in the south and Södermalm inthe north. Gullmarsplan is a typical 40thcentury area with a functionalist structure.Johanneshov is with Gullmarsplan,the Globe an the Slaughterhousearea, an important node for the southernsuburbs as a place for communication,sports, entertainment and shopping.Today Nynäsvägen divides the area intoa western and an eastern part.

Den höga graden av inflyttning till städer idag, med en hög efterfrågan på mark i centrala lägen, bidrar till att priset på ett liv i staden ökar. En effekt av det är att nedgångna stadsdelar tas över av en samhällsklass med en bättre ekonomi än de ursprungliga invånarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i området Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gått från ruffig till trendig. Syftet med det här arbetet är att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering från ett näringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades småföretagare baserat på hur länge de verkat på platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom Stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika åsikter om gentrifiering i allmänhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Women experience, in a vaster extent than men, unsafety in urbanpublic spaces. This is a structural phenomenon, based on unequalpower relations. The theoretical starting-point for my thesis is that howwe choose to express ourselves shape the ways we can think about andunderstand society. In my thesis I study depictions of safety in six ofMalmö city?s action plans and guidelines towards increased safety.

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrån ett planerarperspektiv i miljonprogramsområdena Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjälp av frågeställningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog så som den använts i Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjänstemän som arbetade med Stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrån tre av SKLs elva riktlinjer för en framgångsrik dialog. Resultatet utifrån SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sätra hade Mina kvarter bäst förutsättningar till en meningsfull dialog. Innehållet i åter-kopplingen till ungdomarna var svårtolkat.