Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling, d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller vÄrt kulturella arv. DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta pÄ hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hÄllbara strukturer.

Cirkulationsplatser Àr vanligt förekommande i vÄrt samhÀlle och det byggs stÀndigt nya eftersom det Àr sÀkrare och smidigare Àn en fyrvÀgskorsning. Rondellen Àr ofta en plats för utsmyckning i form av vÀxter eller av konstverk. För att vÀxter ska ha ett prydande vÀrde i rondeller mÄste de utvecklas bra och det hÀr examensarbetet undersöker just hur vÀxter har utvecklats i rondeller sedan plantering. Arbetet grundar sig i en inventering av 74 rondeller fördelade i regionerna Norrland, MÀlardalen och VÀstkusten som har olika klimatförhÄllanden och har olika stor anvÀndning av vÀgsalt vintertid. Det insamlade inventeringsmaterialet har sorterats, analyserats pÄ artnivÄ och pÄ generell nivÄ med utgÄngspunkt i en litteraturstudie om vÀxters utveckling. Litteraturstudien har Àven legat till grund för ett inventeringsprotokoll baserat pÄ symptom som vÀxterna kan visa upp beroende pÄ bland annat vatten- och nÀringstillgÄng och vÀxternas hÀrdighet. Under arbetet har jag kommit fram till att man som planerare, projektör, anlÀggare och förvaltare har stor pÄverkan pÄ vÀxternas utveckling i rondeller.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

Studiens syfte Àr att bidra till en större förstÄelse om hur barn tÀnker och handlar kring konceptet hÄllbar utveckling. HuvudfrÄgan lyder Vilka tankar har barn i skolÄr 2 om sin egen handlingskompetens nÀr det gÀller den ekologiska dimensionen inom hÄllbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrÄgor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hÄllbar utveckling? - Vilka kÀnslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr begreppet handlingskompetens, dÀr en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) dÀr faktorer som kan pÄverka miljövÀnliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lÀrandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolÄr 2 pÄ en medelstor skola i SkÄne blev intervjuade och deras svar visar pÄ stor variation bÄde i kunskaper, erfarenheter och kÀnslor för miljöfrÄgor. Barnens svar Àr mycket individuella men har ÀndÄ gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skrÀp i naturen.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par Är tillbaka pÄgÄr de första projekten i Sverige dÀr BREEAM Communities anvÀnds. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att anvÀnda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i VÀstra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anstÀllda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes vÄren 2012. Studien kompletterades med tvÄ intervjuer med anstÀllda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervÀgde en anvÀndning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen SaltÀngen. Intervjustudien tar utgÄngspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan pÄ arbetsprocessen och vilka hÄllbarhetsaspekter som hanteras inom de tvÄ projekten i VÀstra Hamnen.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers tidiga utveckling av förmÄgan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvÀgar. FrÄgor som besvaras Àr vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmÄgan av avkoda text i den tidiga lÀsutvecklingen i Ärskurs ettoch tvÄ samt vilka huvudtyper av utvecklingsvÀgar som kan identifieras. För att svara pÄ dessafrÄgor har 46 elevers tidiga lÀsning analyserats vid tre tillfÀllen under ett Är. Vid lÀsningenanalyseras fyra olika aspekter av lÀsande. Dessa Àr ljudning, korrigering, avvikelse och förstÄelse.Fyra olika utvecklingsvÀgar har identifierats.

Syftet med följande arbete Àr att studera hur begreppet hÄllbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning pÄ Handels- och Administrationsprogrammet pÄ en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom bÄde formell undervisning men ocksÄ inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sÀtt att ta sig an begreppet hÄllbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frÄgestÀllning har jag utgÄtt ifrÄn tre huvudsakliga omrÄden; dels vilken definition av begreppet hÄllbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lÀrare, övrig skolpersonal eller ?coach? pÄ fadderföretagen) samt i vilken mÄn begreppet behandlas och poÀngteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger Àven en översikt över tidigare forskning om hÄllbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis visar resultaten att det pÄ sÀtt och vis rÄder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man vÀljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta.

This study shows how city planners and politicians in Karlstad plans different parts of the city, what type of model/ city ideals they use when planning, and how it is expressed. The study was made using a qualitative method, were a discourse analysis was vital for the elected planning document and blog posts. Qualitative interviews were also made with five people with significant meaning, who hold different positions in the city planning of Karlstad. In the produced material, it appears that the city planners and politicians in Karlstad are planning for traditional city ideals as a foundation in the planning, with influence from new ideas as for example sustainable planning and economic growth. In some parts of the city a modern and rational planning remains.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur naturen och mÀnniskans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhÄllande till utbildning för hÄllbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver mÀnniskans förhÄllningssÀtt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som frÀmjar ett samspel mellan mÀnniska och natur, Àr dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med mÀnniskan i centrum men med fokus pÄ ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien Àr att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att anvÀnda i utbildning för hÄllbar utveckling dÄ de fokuserar pÄ naturen, visar pÄ mÀnskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvÀrde. Trots att studien har fokus pÄ den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling sÄ Àr Àven övriga tvÄ dimensioner nÀrvarande. MÀnniskan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Som skoglig sektorsmyndighet Ă€r det Skogsstyrelsens uppgift att omsĂ€tta regeringens skogspolitiska mĂ„l i praktiken. De behöver dĂ€rför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter Ă€r utvĂ€rderingar. Genom en utvĂ€rdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna Ă€r samt fĂ„ ett underlag till att förĂ€ndra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvĂ€rdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhĂ€mtning och anvĂ€ndningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvĂ€llarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and childrenÂŽs motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..