N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur leken kan anvÀndas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att fÄ fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med vÀrdefull information som visar pÄpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sÀtt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de stÀllde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar pÄ olika sÀtt att arbeta med leken, framgÄrpedagogernas positiva syn pÄ leken i olika utstrÀckning.

Att samhÀllet förÀndras och utvecklas Àr oundvikligt, men att delta i förÀndringen Àr frivilligt. I vilken utstrÀckning medborgarna deltar, och tillÄts delta pÄverkar sÄvÀl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjÀnstemÀn, politiker och beslutsfattare. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta nÀrmare pÄ planerarens förhÄllande till deltagandet. PÄ sÄ sÀtt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad pÄ litteraturstudier. Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ vilka förutsÀttningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan anvÀndas i dialogen med medborgarna.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: HÄllbar utveckling ? En studie om pedagogers handlingssÀtt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHÄllbar utveckling (HUT) Àr ett komplicerat omrÄde som Àr svÄrt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. BÄde politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT krÀver att mÀnniskor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. HÀr krÀvs det helhetssyn pÄ mÀnniskans och samhÀllets behov.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till Är tre. Det vi Àr intresserade av Àr pedagogernas tankar kring anvÀndandet av sin inomhusmiljö med avseende pÄ den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfÀlten. VÄra intervjufrÄgor behandlar fyra huvudomrÄden, anvÀndandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhÄllandet till lÀroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssÀtt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ÀmnesomrÄden.

Den hÀr uppsatsen tar fasta pÄ begreppet hÄllbar utveckling och dess mÄngsidiga betydelse. HÄllbar utveckling Àr en del av innehÄllet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel. Syfte med studien Àr att analysera diskurser om hÄllbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel producerade för undervisning i Àmnet geografi, Ärskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det lÀroplansteoretiska forskningsfÀltet och forskning om utbildning för hÄllbar utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn tidigare forskning om miljöundervisning, lÀromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsÀttningar i forskningsdebatten om hÄllbar utveckling.Studien Àr en diskursanalys som tar sin utgÄngspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet Àr fyra förlagsutgivna lÀroböcker i geografi för Ärskurs 7-9 samt fyra sponsrade lÀromedel som behandlar hÄllbar utveckling och Àr riktade mot geografiundervisningen i Ärskurs 7-9.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof.

Arbete med hÄllbar utveckling Àr ytterst aktuellt i dagens samhÀlle. I detta arbete spelar lÀrarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att fÄ en miljöcertifiering för att pÄ ett naturligt och engagerande sÀtt fÄ in och stimulera miljöfrÄgorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De tvÄ certifieringar som finns idag Àr UtmÀrkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever pÄ en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling.

Syftet med följande arbete Àr att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser Àven vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda pÄ dansens pÄverkan pÄ barns utveckling anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att respondenterna upplever sÄvÀl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt sprÄkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Syftet med vÄr C-uppsats Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens sprÄkliga och motoriska utveckling. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom intervjuer med lÀrare pÄ förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens sprÄkliga och motoriska utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur förskolepedagoger ser pÄ och arbetar med musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet anvÀnder musiken bÄde som medel och metod för att stimulera utvecklingen av sÄvÀl sprÄk som motorik.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers tidiga utveckling av förmÄgan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvÀgar. FrÄgor som besvaras Àr vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmÄgan av avkoda text i den tidiga lÀsutvecklingen i Ärskurs ettoch tvÄ samt vilka huvudtyper av utvecklingsvÀgar som kan identifieras. För att svara pÄ dessafrÄgor har 46 elevers tidiga lÀsning analyserats vid tre tillfÀllen under ett Är. Vid lÀsningenanalyseras fyra olika aspekter av lÀsande. Dessa Àr ljudning, korrigering, avvikelse och förstÄelse.Fyra olika utvecklingsvÀgar har identifierats.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhÄllande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bÀttre förstÄelse om yrkets utveckling och hjÀlpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsomrÄde dÀrefter. En undersökning i form av intervjuer med tvÄ producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem Àr producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har pÄverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar pÄ hur vi lÀr oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebÀra att man sköter om allt frÄn teknik till komposition, för att bara nÀmna nÄgra ansvarsomrÄden.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hÄllbar utveckling. Syftet Àr att analysera vilken syn pÄ detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har anvÀnts för att fÄ en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hÄllbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgÄngspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de bÄda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesÀtt dominerar i de bÄda dokumenten.