I debatten om gröna leverantörskedjor och processen mot ett mer hållbart konsumtionssamhälle är en viktig aspekt hur vi väljer att producera livsmedel. Vi har fattat tycke för tomaten då den väckt ett stort allmänt intresse samt är en av de grönsaker som konsumeras mest i Sverige. En av studiens frågeställningar är om ett samarbete mellan energileverantören, odlaren och livsmedelsindustrin kan skapa ekonomisk såväl som ekologisk lönsamhet genom närodling av tomater i växthus i Västsverige med fjärrvärme som energikälla. Vi ställer även frågan om en annan ansvarsfördelning än den nuvarande kan bidra till att klimatvänlig odling av tomater får större genomslag i Sverige. Ytterst syftar rapporten till att ställa klimatfrågan på sin spets och granska hur miljövinster bäst kan åstadkommas i form av minskade koldioxidutsläpp.

År 1904 inköpte den då 28-åriga Lillie Landgren ett högt beläget fäbodställe i byn Tibble, Leksand. På platsen, som kom att kallas Torshäll, anlade hon en omfattande trädgårds-anläggning för odling av fruktträd, bärbuskar, grönsaker och blommor. Två år senare startade hon en trädgårdsskola för kvinnor på platsen. Skolan drevs därefter under många år i samarbete med Kopparbergs läns landsting. Torshäll har sedan Lillie Landgren sålde anläggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat ägo.

Detta examensarbete innehåller dels en fördjupad sammanställning av den kunskap som finns vad gäller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten från en kartläggning av mögel och mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades från butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartläggning av torkad frukt på Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansågs angeläget att undersöka var att mycket höga halter av aflatoxiner och ochratoxin A påvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje år avvisats vid europeiska gränskontroller på grund av överskridande halter av aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehåll aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartläggningen visade att fikon på den svenska marknaden kan innehålla mögelgifter, vilket kan innebära en hälsorisk för svenska konsumenter.

Grönkål är en gröda med många fördelar både för den som odlar men framförallt för den som konsumerar grödan. Den har ett rikt innehåll av hälsobefrämjande ämnen så som fibrer, mineraler, vitaminer och glykosinolater m.m. Då den för med sig ett oerhört stort hälsomervärde borde färsk svensk grönkål finnas tillgänglig i handeln mer än bara till jul, vilket idag är den huvudsakliga tidpunkten då det odlas och säljs färsk grönkål. Genom att titta närmare på hur grönkålen fungerar, vad den innehåller och hur dessa ämnen förändras med olika planteringstidpunkter och skördetillfällen skulle detta kunna ge bra indikation på huruvida vi faktiskt kan odla grönkål under en mer utdragen period där man kan tidigarelägga både plantering och skörd. I denna studie har det gjorts ingående analyser på glykosinolater, karotenoider och vitamin C. Resultat från analysen av glykosinolater visar att mängden ökar ju äldre plantan blir.

Människans näringar och kulturer har orsakat landskapsförändringar som på många håll i världen lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk såväl som jordbruk har därutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mångfalden på jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fått alltmer uppmärksamhet inom bland annat politik, forskning och näringsliv, varav somliga människor aktivt försökt stoppa det negativa händelseförloppet som manifesterat många av världens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess så kallade tjänster för människans såväl som andra organismers överlevnad och välbefinnande erhåller därutöver mer och mer fokus i strävan mot miljövänligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen väckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade växter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lähäckar på respektive intill odlingarealer i Skåne kan bidra med flertalet ekosysystemtjänster vilka bevisats stoppa ex.

Förekomsten av Extended Spectrum ?-Lactamases (ESBL) och Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) har ökat hos gramnegativa bakterier under de senaste åren. Måsfåglar kan användas som biologiska indikatorer för att se prevalensen av antibiotikaresistens i naturen, vilken sedan kan jämföras med den hos humana populationer.Syftet var att med odling av fekalprover på selekterande och differentierande agarplattor analysera det allmänna resistensläget hos Escherichia coli samt analysera förekomst av Extended Spectrum ?-Lactamases hos enterobakterier och Vancomycinresistenta enterokocker i 300 prover från måsar på Irland. För att artbestämma bakterierna utfördes även biokemiska analyser.Den allmänna resistensen analyserades med diskdiffusionstest på Muller-Hintonagarplattor.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

The aim of our master thesis is first and foremost to win the competition One Prize - mowing to Growing: Reinventing the American Lawn, announced in USA by the organization Terreform 1, the first of December 2009. Apart from winning the competition we have also tried to reach a deeper understanding of food production today and its future possibilities. Our ambition to present a winning design proposal has to a large extent decided the structure of the entire thesis. Our completed and submitted design proposal - growforgold.org - is a way of addressing urban food production in a creative way, keeping the sovereignty of the individual in mind. Instead of presenting a place-specific design solution our proposal aims to create incentives and possibilities for urban farming to take place anywhere and anytime. Our submission to the competition represents both a tool and a platform which, put in practice, could make landscape architecture happen through the hands of the individual.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

MKB fastighets AB förvaltar stora delar av Malmö stads utrymmen vilket ger dem stort inflytande och möjlighet att utveckla stadsmiljön. Det finns intresse bland aktörer, bland annat Odla i stan, att visa på fördelar med stadsodling/ boendenära odling. Forskning kring stadsodlingens värde behövs för att motivera stadsodlingsprojekt och anställningar nu och i framtiden. Denna studie utreder vilka värden som skapas av stadsodlingen i stadsdelen Rosengård i Malmö och hur det kan gynna de fastighetsägare som verkar i området. Begreppet stadsodling började användas i Sverige runt 2009 men det finns en tradition att odla i staden för egen konsumtion.

Medelskördarna för höstvete har näst intill legat på samma nivå sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, då dess skördar visar en positiv trend på skördenivåerna. Dessutom finns idag bättre möjligheter att uppnå högre skördar med dagens sorter, då de har både kortare strålängd och ökad stråstyrka, vilket möjliggör en högre kvävegiva. Medelskördarnas utveckling ser olika ut i olika regioner. I Götalands södra slättbyggder stiger skördarna fortfarande, men långsamt.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare.

Denna uppsats handlar om jordtrötthet och förekomst av rotsårsnematoder. Odlingen av rosor ökar både i hemträdgårdar och offentliga trädgårdar vilket gör det till ett aktuellt problem värt att uppmärksamma. Syftet med uppsatsen var att göra en översiktlig sammanställning av hur utbredd nematodförekomsten för närvarande är, framför allt av arten Pratylenchus penetrans, i en del rosodlingar och plantskolor i Skåne. Med det alltmer stigande intresset för rosodling blir det angeläget att sprida mer kunskap om jordtrötthet, samt att utforma gemensamma riktlinjer för att motverka problem. Resultaten från intervjuerna visar att jordtrötthet tycks vara ett allmänt känt begrepp i samband med odling av rosor. Samtliga personer jag samtalade med kände väl till denna problematik samt även rådet att byta ut jorden vid nyplantering av rosor.

Närproducerad odling är en trend som växer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar på tak och balkonger. Då det är begränsat med utrymme att odla på i städer är vertikala odlingar en alternativ lösning.I den här rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt växthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i växthuset är de områden som präglar dess form och tekniska lösningar.Växthuset har placerats på Haningeterrassen, ett bostadsområde under planeringför vilket olika skisser på kretsloppsanpassade växthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag på hur ett växthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lämpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet.Arbetet resulterade i ett förslag på ett vertikalt växthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett växthus i direkt anslutning till sin lägenhet.

In Sweden, reduced tillage usually means non-inversion tillage, where primary tillage is carried out using chisel ploughs or disc implements. Primary tillage method is mainly determined by the desired soil loosening and the handling of soil residues. The effect of tillage depth was studied in field experiments in Skåne, Väderstad, Uppsala, Örebro och Västerås in different crops; spring oilseed rape, spring wheat, winter wheat and spring barley.The experiments generally had a randomized block design with the treatments mouldboard ploughing, deep chisel ploughing and shallow chisel ploughing, in some cases also shallow discing and no-tillage. In the experiments the following parameters were determined: seedbed properties, saturated hydraulic conductivity, penetration resistance, number of emerged plants and crop yield (all parameters were not determined in all experiments. Root growth and draught requirement were determined in two separate studies. There were no significant differences between tillage depths in non-inversion tillage in seedbed properties, plant emergence or root development.