Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen.

Svenska BostÀder har planerat att bygga nya studentbostÀder vid omrÄdet Albano, norr om Kungliga Tekniska Högskolan. Dessa mÄste möta nybyggnationskravet satt av Stockholms Stad med högst ett energibehov pÄ 55 kWh per Är och uppvÀrmdkvadratmeter (Stockholms stad, 2013a). För att kartlÀgga studenters behov genomfördes en enkÀtstudie för att identifiera fokusomrÄden som med eventuella ÄtgÀrder hade potential till minskat energibehov. Författarna valde att inrikta studien pÄ varmvattenanvÀndning. DÀr valdes att undersöka duschmunstycken, tidsrelevanta ÄtgÀrder sÄsom timer, och tvÀttstÀll.

I en fallstudie som Àr tÀnkt att utgöra en del av en större utvÀrdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende mÄluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd pÄ brukarnas upplevelse av behov, förvÀntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjÀlp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkÀter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. SÀrskilt dÄ det gÀller psykisk hÀlsa, rÀdsla och sjÀlvförtroende men Àven för andra problemomrÄden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förÀndring som skett pÄ individnivÄ Àr att det fysiska vÄldet har upphört.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida smÄ barns relationer till förÀldrar och kamrater hÀnger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. MÄlgruppen i studien var 200 tre- till femÄriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av förÀldrar och förskollÀrare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till förÀldrar och kamrater.

Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger pÄ mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering Àr tÀnkt att pÄverka mÀnniskor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gÀllande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar pÄ en vision om en central plats i staden som befolkas av mÀnniskor vars fritid och konsumtion Àr det mest vÀsentliga.

Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort dÀr det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frÄgestÀllningar. HuvudfrÄgan har dÀrmed varit att ta reda pÄ om svensk chick-lit Àr intressant, men ocksÄ om den har nÄgra litterÀra kvaliteter och om den Àr en feministisk backlash. I uppsatsen arbetas Àven en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten Àr att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer.

Titel: Brödrafolkens bro. Ett byggprojekt i tre norska och tre svenska tidningarFörfattare: Anders JalakasAntal sidor: 72 inklusive bilagor, innehÄllsförteckningar mmInstitution ochuniversitet:Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG)vid Göteborgs UniversitetSyfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka innehÄllet i nyhetsrapporteringenom Svinesundsbroprojektet i norsk och svensk press samt att undersökaom det finns skillnader mellan svensk och norsk press i rapporteringenom broprojektet.FrÄgestÀllningar:FrÄgestÀllning A. Vilka delar av Svinesundsbroprojektet beskrivs mestfrekvent i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jÀmfört med svensk press.FrÄgestÀllning B. Vilka tema Àr mest frekventa i nyhetsrapporteringen omSvinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jÀmfört med svensk press?FrÄgestÀllning C.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om en implementering av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar företagets vÀrde (approximativa Tobins Q). Dessutom hoppas vi ge svar pÄ huruvida enskilda bolagsstyrningsvariabler frÄn tidigare studier pÄverkar företagets vÀrde. Arbetet anvÀnder sig av en kvantitativ metod för insamling av data till regressionsanalysen. Studien omfattar de svenska bolag som infört koden och lika mÄnga referensföretag som inte implementerat koden. De variabler som ingÄr i analysen, förutom företagens approximativa Tobins Q, Àr antal styrelseledamöter, antal utlÀndska styrelseledamöter, bransch, nettoomsÀttning, antal anstÀllda, företagets Älder, balansomslutning samt huruvida företaget implementerat svensk kod för bolagsstyrning eller ej.

Syftet med denna studie Àr att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehÄllsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan Är 1995 - 2012. Böckerna som analyseras ÀrNoah och bÀsta grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnÄ syftet har tre frÄgestÀllningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur anvÀnds miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet Àn svensk? Resultatet som framkommit visar att författare vÀljer att nÀrma sig etnicitet pÄ olika sÀtt.

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vÄr förflutna verklighet. DÀr finns ledtrÄdar till varför vÄr kultur och vÄrt samhÀlle ser ut som det gör. LedtrÄdar till varför revolutioner uppstÄr eller varför dramaserien Rederiet slutade sÀndas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser nÄgra ögonblick pÄ vÀgen. Jag upplever att svensk kultur- och samhÀllshistoria ofta presenteras pÄ ett onyanserat och likriktat sÀtt.

The purpose of this master thesis is to find out if library activities in civil society may be seen as a complement to public activities. The incitement lies in a discussion in the research activities of social sciences and among politicians, where the opinion is that civil society may function as a complement to governmental policy. The NGO-library Föreningen Miljöbiblioteket i Lund and the municipality of Malmö stad where chosen as units for examination. The common feature of the two units is the global task introduced by the UN, to create a sustainable development. The material used is exclusively concerning domestic information activities.

Bankgarantier, framför allt de sjÀlvstÀndiga s.k. demandgarantierna, Àr en Ànnu relativt outforskad företeelse i svensk rÀtt. I uppsatsen görs en genomgÄng av olika former och typer av demandgarantier. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en jÀmförelse mellan de accessoriska borgensgarantierna och demandgarantierna. DÄ demandgarantier har behandlats mer ingÄende i utlandet, sÄvÀl avseende rÀttspraxis som doktrin, företas ocksÄ en genomgÄng av utlÀndsk behandling av dessa garantier.

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det Àr inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstÀderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa stÀder har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer Àr Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas Àven att hans nÀsta filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende Àr ett outforskat Àmne pÄ uppgÄng. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av förÀldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan pÄverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har anvÀnts kommer frÄn ett stort urval av ungdomar frÄn skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att förÀldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade bÄde psykopatiska drag och normbrytande beteende.