Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

The aim of this study was to analyze the assessment of the primary school, from the teacher?s perspective. There has been an ongoing discussion regarding assessment and about the purposes of assessment for a long time. But there is a paucity of research on what teachers believe about. This study examined primary teachers? beliefs on major purposes of assessment.Assessment is the process of gathering and interpreting information about students? learning.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva hur levnads- och arbetsförhÄllanden inom svensk sjöfart har förÀndrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förÀndringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter frÄn Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse Àr att svensk sjöfart inte har förÀndrats nÀmnvÀrt till följd av MLC-2006. DÀremot medförde MLC-2006 en högre standard pÄ fartygen i hela vÀrlden, för att frÀmja en mer rÀttvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömÀnnens rÀttigheter..

NÀr Orkanen Katrina hÀrjade i New Orleans förlorade över tusen mÀnniskor sina liv och Ànnu fler mÀnniskor förlorade sina hem och bostÀder. Denna hÀndelse fick stor plats i bÄde svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hÀvdats att svarta mÀnniskor ?plundrar? medan vita mÀnniskor ?letar mat?. Vi Àr intresserade av hur hÀndelsen, med tyngdpunkt pÄ etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..

Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anstÀlldas biologiska Älder pÄverkade den arbetsrelaterade identiteten och strÀvan. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning pÄ ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att Älder hade en tendens till signifikant effekt pÄ organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, dÀr Àldre visades ha en starkare identitet Àn yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt pÄ identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strÀvan vad det gÀller utvecklingsmöjligheter..

Titel: Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.Författare: Louise OstreniusUppdragsgivare: Landskrona StadKurs: Examensarbete i Media och KommunikationsvetenskapHandledare: Jan StridSidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stÀmmer överens med stadens önskade profil och varumÀrke.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: 390 artiklar frÄn Landskrona Posten 2012-2013Resultat: Resultatet pÄvisar att den bild av Landskrona stad som framgÄr i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellan artiklar med ett positivt samt negativt ansprÄk har en jÀmnfördelning och stÀmmer Àven braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som rÄder i Landskrona.DÀremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona efterstrÀvar i sitt varumÀrkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till lÀsaren och den statistiska verkligheten dÀr mÄngkulturen Àr utbredd och antydan till segregation finns, likvÀl som brottsstatistiken Àr hög. SjÀlvklart Àr det möjligt att förÀndra stadens profil och image Ät önskat hÄll men framförallt mÄste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovÀrdig förÀndring ske innan detta Àr möjligt. DÀremot Àr inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av sÄ stor inverkan som det frÄn början tycktes verka.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Det hÀr examensarbetet Àr en internrapport för LantmÀteriet med fokus pÄ framtida supportverksamhet med anledning av resultaten frÄn projekten Svensk geoprocess och HMK. Rapporten klarlÀgger och visar pÄ omrÄden och frÄgestÀllningar att beakta för att vidareutveckla den befintliga supportverksamheten att vara en del av den support som svarar upp mot nya krav och förÀndringar.Rapporten ger en kort beskrivning om hur Support och rÄdgivning ges idag, bl.a. BAL-supporten. Samverkansprojektet Svensk geoprocess och HMK förklaras och hur de kan komma att pÄverka dagens Support och RÄdgivning.En omorganisation inom LantmÀteriets division Informationsförsörjning mÄste beaktas samt Àven att knyta ytterligare kunniga i geodata och IT till supporten för att kunna ge god service Ät anvÀndare och producenter. Eftersom supporten kommer att handlÀgga mÄnga nya delar behöver personalen ha god kunskap om de förÀndringar som införs och anammas inom kommunerna och LantmÀteriet med anledning av projekten Svensk geoprocess och HMK.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Detta Àr en kvantitativ studie som syftar till att analysera pÄ vilket sÀtt markvÀrden styr markanvÀndning i Stockholms stad med fokus pÄ bostÀder som planeras med upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna Àr kopplade till markpriser. Studien vill Àven till viss del titta pÄ sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplÄtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan fÄ med hjÀlp av bland annat markvÀrdesteori. HuvudfrÄgan Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar markvÀrden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrÀtter och bostadsrÀtter? Resultatet visar att det markanvisas ungefÀr hÀlften bostadsrÀtter och hÀlften hyresrÀtter, som Àr tillgÀngliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning Àr att hyresrÀtten inte blir Äsidosatt till förmÄn för bostadsrÀtten pÄ grund av höga markvÀrden, Àven om det i vissa fall gÄr att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrÀtter dÀr markvÀrdet Àr högt och marken attraktiv..

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period pÄ Haparanda Stad. Under min tid pÄ Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick Àven vara med och se hur mÄnga andra pÄgÄende projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gÄng och cykelbanor som ingÄr i stadsnÀtet. Till hjÀlp och rÄd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

Blandstad Àr ett begrepp som kan sÀgas anvÀnds nÄgot slentrianmÀssigt i dagens stadsbyggnadsdiskussion. Det lÄter bra och de positiva associationerna gör att det fortsÀtter att anvÀndas, utan att det riktigt definieras eller tydliggörs vad som menas med blandstad. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att reda ut begreppets olika innebörder samt hur och av vem det anvÀnds. Det rÄder en oklarhet om blandstad frÀmst bör anvÀndas som visionÀr utopi eller som reellt stadsbyggnadsmÄl. Idag anvÀnds de pÄ bÄda sÀtt vilket gör bilden av blandstaden diffus och mÄngtydig. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och fokuserad pÄ anvÀndningen av det svenska begreppet blandstad.

Att möta tvÄsprÄkiga barn i svensk förskola och förskoleklass.Syfte med dett examensarbete Àr att fÄ kunskap om vad tvÄsprÄkighet Àr för nÄgot och om hur pedagogerna i förskolan och förskoleklassen stimulerar sprÄkutveckling..

Inledning: HÀlsa Àr ett Àmne som engagerar, inte bara oss utan Àven vÄr omgivning. En mÀnniska kommer att arbeta ungefÀr hÀlften av alla Är hon lever, om hon inte drabbas av nÄgot oförutsett. Det Àr alltsÄ en stor del av vÄr tid som vi kommer att spendera pÄ arbetsplatsen, dÀrför Àr det viktigt att arbetsgivaren fokuserar och engagerar sig i sina medarbetares hÀlsa. Vi har fÄtt i uppdrag av Stockholms största arbetsgivare, Stockholms stad, att ta fram mÀtbara mÄl för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: VÄrt syfte Àr att ge förslag pÄ mÀtbara hÀlsomÄl för Stockholms stad.

Vad har hÀnt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik? UtifrÄn teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföretrÀdare för massmedia för att fÄ svaret pÄ detta. Avsikten Àr att presentera vad och hur svensk politiskdagspress vÀljer att debattera svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik samt varför just detta innehÄll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sÀtta den sÀkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte Àr enkelt inom detta traditionstyngda politikomrÄde. Den svenska sÀkerhetspolitiska debattendomineras helt och hÄllet av frÄgorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, dÀr det rÄder en mycketuttrycklig historisk motsÀttning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats Àr att den politiska oenighetenom Sveriges framtida sÀkerhetspolitik Àr bestÄende och sÄ lÀnge ingenting pÄtagligt intrÀffar som förÀndrardenna situation, sÄ kommer media fÄ svÄrt att dra i gÄng en diskussion som pÄ allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..