Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

Arbetet har sin utgÄngspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjÀlp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. ArbetsomrÄdets avgrÀnsning har gjorts med hÀnsyn till infarternas strÀckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat pÄ att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som Àr specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstÀrka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte Àr lika attraktivt tonas ner.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Att VĂ€xjö Ă€r en stad dĂ€r mycket Ă€r i förĂ€ndring i kombination med att det rĂ€knas som min hemstad var tvĂ„ motiv till denna uppsats. Även om förĂ€ndringarna sker i stort sett hela VĂ€xjö stad avgrĂ€nsades denna studie till i och runt stadskĂ€rnan. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n en kvalitativ metod i form av tvĂ„ intervjuer, undersöka om och i sĂ„ fall hur kommunen arbetar för att öka tillgĂ€ngligheten för cykel- gĂ„ng och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med tvĂ„ personer med stort inflytande över frĂ„gor rörande stadsplanering. Det genomförs ocksĂ„ en observationsstudie.

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att anvÀnda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

Syftet med undersökningen Àr att studera ungdomars intressen och instÀllning till samhÀllet, och dess institutioner, samt etiska stÀllningstaganden, rörande droger, brott och om att fÄ respekt, i förhÄllande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. UndersökningsfrÄgorna kretsar kring om nÄgot mönster kan ses, och hur det i sÄ fall ser ut, nÀr det gÀller social instÀllning och intressen bland fritidsgÄrdsaktiva ungdomar i jÀmförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jÀmförelse med en större, bland barn till förÀldrar med lÄg respektive hög yrkeskvalifikationsnivÄ, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden bestÄr av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivÄ,habitus, fÀlt och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgÄrden och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med anvÀndande av enkÀt under ledning. Urvalsgrupperna har bestÄtt av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 Är, pÄ tvÄ fritidsgÄrdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar pÄ respektive orter (kontrollgrupper). NÀr det gÀller huvudanalysperspektiven syns förÀldrarnas yrkeskvalifikationsnivÄ, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med instÀllningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (dÀr arbetarbarnen har en nÀrmast antisocial instÀllning). I övrigt visar fritidsgÄrdsaktivitet i jÀmförelse med föreningsidrottande pÄ tydligast mönster med störst skillnader avseende instÀllning till polisen i Storstad samt för bÄda orterna nÀr det gÀller instÀllning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna pÄ denna studies fritidsgÄrdar har en generellt prosocial instÀllning. I Storstad Àr instÀllningen överlag mer prosocial bland de fritidsgÄrdsaktiva Àn de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget Àr instÀllningen till polisen..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera det digitala affÀrssprÄket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter pÄ företagens informationsgivning vid en framtida tillÀmpning, med betoning pÄ förutsÀttningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats dÀr vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjÀlp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkÀt till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen Àr vÀldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige Àr svÄr att avgöra dÄ vÀldigt fÄ har börjat diskutera dess för- och nackdelar Àn. En svensk XBRL-grupp hÄller pÄ att bildas och denna kommer inom den nÀrmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken berÀknas vara klar om ungefÀr ett Är.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.