Early Swedish films from the 1910?s and 1920?s are not only an important part of Sweden?s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts.

I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today. Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:29.

Kvinnliga yrken Àr yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollÀrare. Men det finns Àven mÀn som hardessa yrken och det skrivs ocksÄ dÄ och dÄ om dem i tidningar. De Àr ovanliga, menblir vanligare dÄ det görs satsningar för att fÄ in fler mÀn pÄ dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framstÀlls i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas Àr syftet med denna undersökning. Materialet kommer frÄn svenskdagspress och innefattar bÄde lokala och rikstÀckande tidningar.För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med mÀn i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta mÀnnen inte tÀnker sÄ mycket pÄ manligt och kvinnligtoch kÀnner inte att deras manlighet Àr hotad av det kvinnliga yrket.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

I denna uppsats behandlas hur vertikala samarbeten och begrÀnsningar Àr reglerade i svensk och europeisk rÀtt och hur synen pÄ vertikala begrÀnsningar har förÀndrats. Uppsatsen försöker Àven att mÄla upp en grÀns mellan tillÄten och otillÄten vertikal prisstyrning. Metoden Àr baserad pÄ en rÀttsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrÀtt Àr harmoniserad med EG- rÀtten. KonkurrensbegrÀnsande samarbeten Àr förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vad forskningen sÀger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare Àr syftet att undersöka hur Stockholms stad förhÄller sig till denna forskning genom sina tvÄ ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgÄtt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehÄllsanalys, som anvÀnts för att analysera de tvÄ ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över JÀrvafÀltet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön Àr nyanserad.

Every year the Swedish government invests capital in different projects. In recent years the Swedish government has chosen to invest in design. The reason for this is that the government wants industry to use design as a competitive source. Two organizations, Svensk Form and Stiftelsen Svensk Indistridesign, have been assigned to improve industry and society?s underÂŹstanding of design.

Krisberedskapen har i det svenska samhÀllet förÀndrats över tid frÄn fokus pÄ invasion till fokus pÄ krishantering. Detta har ocksÄ bidragit till att samhÀllet Àr beroende av frivilliga som hjÀlper till i samhÀllets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det Àr som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men ocksÄ varför dessa vÀljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahÄlla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blÄ stjÀrnan och Svenska sjörÀddningssÀllskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frÄgor.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som anvÀnder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under Är 2012. Studien Àr en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt vÀxt fram under Äret. LÀnder som kulturellt och politiskt stÄtt förebild för svensk utveckling i mÄnga frÄgor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundlÀggande förstÄelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?NÀr man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvÄrdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt dÀr studien utförts grundar sig pÄ att författaren arbetar extra som kriminalvÄrdare dÀr. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvÄrd Àr uppbyggd, vilket mottagande man fÄr samt hur vÄrdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar Àven hur en vanlig dag inne pÄ anstalten kan se ut och om hot/vÄld förekommer och i sÄ fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vÄrdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mÄr man egentligen som intagen nÀr man dras ifrÄn familj, vÀnner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man dÄ mer kriminell? En av respondenterna sÀger: ?Det bÀsta pÄ dagen Àr nÀr man bli inlÄst, dÄ vet man att dagen Àr över?.

FörhÄllandet nÀr en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som Àr skrÀddarsydda för att anvÀndas som grund för att besvara de tvÄ nedan angivna frÄgestÀllningarna.Avtalen granskas först utifrÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv dÀr vi undersöker ishockeyspelarens rÀttsliga stÀllning och faststÀller om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han Àr att anse som sjÀlvstÀndig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta fÄr i form av tillÀmpligheten av svensk arbetsrÀttslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrÀttsligt perspektiv med fokus riktat pÄ hur lÄngt de grundlÀggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan strÀcka sig samt vilken inbördes stÀllning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingÄnget avtal kan fullgöras samt pÄ vilket sÀtt avtal kan begrÀnsas i syfte att skydda en avtalspart i underlÀgsen stÀllning frÄn att drabbas av oskÀliga avtalsvillkor. RÀttslÀget Àr utifrÄn denna problemstÀllning oklart vad gÀller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de tvÄ frÄgestÀllningar som vi vill besvara gÀller den första frÄgestÀllningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som stÄr i ett avtalsförhÄllande med en svensk ishockeyklubb vÀljer att lÀmna klubben för spel i NHL.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur vÀntan kan kÀnnas sÄpass negativ (trÄkig och otrygg) att jag valt andra fÀrdmedel. MÄste det se sÄ ut? Vad styr utformningen av hÄllplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervÀrden? I denna uppsats har mÄlet varit att redogöra för varför hÄllplatser Àr utformade som de Àr, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hÀnsyn till detta ifrÄgasÀtta och föra en kritisk diskussion kring hur hÄllplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv vÀntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förstÄelse för denna planering men Àven belysa hÄllplatsens potential till att dels fÄ fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tÀt stad. Studien Àr indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det Àr som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrÄgasÀtter utformningen.

Bakgrund:I dagens hÄrdnande globala konkurrens dÀr mÄnga arbetstillfÀllen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till lÄglönelÀnder, ser mÄnga bedömare tjÀnstesektorn som vÄrnya stora tillvÀxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt fÄ en kraftig tillvÀxt av jobb. UtlÀndska turister som besöker Sverige Àr betydelsefulla, dÄde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjÀnster med högtarbetsinnehÄll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintÀkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsÀttningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur Göteborg gÄr tillvÀga och har gÄtt tillvÀga för att skapaen framgÄngsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg pÄ turistnÀringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnÀringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och frÄn Göteborg för utvecklingen avturistnÀringen?Vad genererar turismen i intÀkter och sysselsÀttning för Göteborg?AvgrÀnsningar:DÄ turistnÀringen Àr ett relativt brett begrepp har författarna avgrÀnsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen Àr en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras pÄ bÄdeprimÀrdata och sekundÀrdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar pÄ turistnÀringen genom samarbete mellan nÀringsliv och kommun.NÀrhetskonceptet Àr en betydande konkurrensfaktor.