I Kiruna pÄgÄr en omfattande stadsflytt. Hela staden mÄste flyttas och detta kommer att ske successivt. Att staden mÄste flyttas beror pÄ de nya malmfyndigheterna under staden. Malmkroppens lutning pÄverkar marken ovanför i form av sprickbildning. OmrÄden nÀrmast gruvan och vÀgen till LKAB har redan stÀngts av pÄ grund av markdeformationer.

Stödet till unga brottsutsatt Àr ett Äsidosatt omrÄde, och ungdomar Àr en av grupperna i samhÀllet som löper en stor risk för att utsÀttas för brott. MÄnga ungdomar vill inte prata om det som Àr jobbigt och att sjÀlv söka upp hjÀlp kan vara ett stort steg trots att denne kÀnner sig i behov av bÄde hjÀlp och stöd. Det Àr dÀrför av stor vikt att det tydligt framgÄr var hjÀlpen finns att erhÄlla och att samhÀllet fÄngar upp de ungdomar som behöver stöd. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjÀlp och stöd samt att vÀcka frÄgan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr; PÄ vilket sÀtt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjÀlp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, pÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna reda pÄ var hjÀlpen finns? Statistik frÄn brottsförebyggande rÄdet visar att Boden ligger pÄ höga siffror vad gÀller anmÀlda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhÄllande till grann kommunen LuleÄ och hela riket.

Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.

I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen sÀger om reklams pÄverkan pÄ ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Det finns ocksÄ en politisk aspekt dÀr det undersöks hur politiken stÀller sig i förhÄllande till vad forskningen sÀger och om politiken presenterar nÄgra lösningar. Ungdomar i Äldrarna 13-19 Är har varit huvudfokus. Mitt syfte Àr Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning pÄ omrÄdet diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller.

Syftet med studien Ă€r att söka ökad förstĂ„else om vad det Ă€r som pĂ„verkar ungdomars syn pĂ„ alkohol och narkotika och dĂ€rmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berĂ€ttelser. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r; Hur beskriver ungdomarna sin instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina förĂ€ldrars instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras förĂ€ldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att förĂ€ldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och studien bygger pĂ„ empiriskt material frĂ„n elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ instĂ€llning till narkotika men att instĂ€llningen till alkohol skiftar. MĂ„nga ungdomar menar att det Ă€r upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

Ungdomar med smÀrta i form av huvudvÀrk, magont och vÀrk frÄn axlar Àr ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrÄnvaro, pÄverkan pÄ sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smÀrta i vuxen Älder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmÀrksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. DessvÀrre saknas riktlinjer för handlÀggning av smÀrta hos ungdomar. HÀlsosamtalet syftar till att fÄnga upp ohÀlsa hos ungdomar, men idag rÄder det brist pÄ frÄgor med inriktning mot smÀrta.

Barn och unga pÄverkas i stor utstrÀckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. MÄnga av de unga upplever att de inte kan vara med och pÄverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras Äsikter inte efterfrÄgas eller inte tas pÄ allvar kan kÀnna sig utanför samhÀllet, det kan ocksÄ leda till att de inte kÀnner tillit till det system som finns. UngdomsrÄd Àr en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk pÄverkan Àven för de ungdomar som inte uppnÄtt Äldern för röstrÀtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsrÄd skulle inrÀttas för att Àven de unga i kommunen skulle fÄ möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.

Introduktion: Skolios som drabbar barn och ungdomar ger en krökning av ryggraden i sidled. Upprepade undersökningar med joniserad strÄlning av frÀmst flickor i puberteten innebÀr risk för bröstcancer. Genom att pÄ olika sÀtt optimera undersöknings metoderna och anvÀnda skydd till patienter kan biverkningarna minskas. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanstÀlla vilka metoder och röntgenparametrar som kan anvÀndas för dosreducering i samband med radiologisk skoliosundersökning av barn och ungdomar. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturöversikt.

Det hÀr projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstÄr av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som vÀxer upp med en nÀra anhörig som missbrukar alkohol. MÄlsÀttningen med projektet Àr att skapa en trygg och sÀker plats dÀr allmÀn information om missbruk finns att tillgÄ, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som pÄverkas av en nÀrstÄendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som sjÀlva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet Àr att synliggöra och dÀrmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkÀnslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Social insatsgrupp Àr en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjÀnst och skola med mÄlen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebÀr för professionella frÄn polis och socialtjÀnst i social insatsgrupp i SödertÀlje kommun. SödertÀlje kommun Àr en av de tolv kommuner dÀr Rikspolisstyrelsen inrÀttat pilotverksamheten social insatsgrupp pÄ uppdrag av regeringen. Syftet med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn myndigheterna polisen och socialtjÀnsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i SödertÀlje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med mÄlet att försöka förstÄ vilka ungdomar som blir selekterade att ingÄ i projektet..

Syftet med studien var att beskriva sjÀlvskadebeteende hos ungdomar i Äldrarna 13-18 Är, samt vad sjuksköterskan kan uppmÀrksamma för att bemöta ungdomarna pÄ ett professionellt tillvÀgagÄngssÀtt. Syftet var Àven att granska kvalitén av datainsamlingsmetoden hos de inkluderade artiklarna. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie med artiklar publicerade mellan Är 2009 och 2014. Resultatet till föreliggande studie baserades pÄ 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Enöppen instÀllning till alkoholkonsumtion under ungdomsÄren kan varaproblematiskt dÄ forskning visar pÄ att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen Älder, ungdomar i dag har en vÀldigt positivinstÀllning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det Àr dÀrför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet dÄ alkoholen ofta har ettstarkt symbolvÀrde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjÀlpmedel kandock innebÀra nÄgot positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och fÄr nyamöjligheter med alkoholens hjÀlp. Syftet med denna studie var att jÀmföra ungaindividers berÀttelser kring alkohol.

Abstract MÄnsson Marielle 2011. Adopterade och identitet Syftet med undersökningen Àr att studera hur internationellt adopterade ungdomar ser pÄ sin identitetsutveckling under skoltiden, sÀrskilt under grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna Àr: * Hur upplever internationellt adopterade ungdomar att deras utseende pÄverkar sjÀlvbilden? * Hur ser de pÄ sitt identitetsskapande under skoltiden? * Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade ungdomar kring sitt ursprung? I den tidigare forskningen nÀmns det att internationellt adopterade ungdomar ofta kÀnner sig som svenskar men pÄ grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhÀllet. Det Àr vanligt att den adopterade kÀnner sig bristfÀllig, underlÀgsen och ful pÄ grund av sitt utseende.

BÄde nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 Ären, och att mÀnniskor insjuknar i lÀgre Äldrar Àn tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sÄrbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sÄrbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag pÄ vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sÄrbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa Àr dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, kÀnsligt temperament, lÄg sjÀlvkÀnsla, arv, pubertetsintrÀde, kvinnligt kön, samt negativa livshÀndelser och psykiska pÄfrestningar.