Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sÀmre livskvalitet Àn normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och var mindre fysiskt aktiva Àn normalviktiga barn och ungdomar. Ett fÄ tal kÀnde sig generellt bekvÀma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar sÄsom mage, lÄr, armar och ben.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:27.

En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden. Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.

Den hÀr studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhÀlle. För att uppnÄ relevant information för studien anvÀnde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar ocksÄ pÄ vilka tecken man anvÀnder sig av för att kÀnna igen riskbeteende, detta Àr tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

AbstraktTitel: Hur fĂ„r ungdomar tillgĂ„ng till tobak? ? En kvantitativstudie bland ungdomar i Halland Författare: Sandra Mellberg & Linda Vigren Sektion: Sektionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lle Handledare: Solgun Folke & Eja Pedersen Högskola: Högskolan i Halmstad Tid: 2009-12-17 Sidantal: 13 Nyckelord: Röka vattenpipa, rökning, snusning, tillgĂ„ng till tobak, ungdomar.Sammanfattning:  Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i Ă„ldrarna 14- 16 Ă„r fĂ„r tillgĂ„ng till tobak. Metoden var kvantitativ med enkĂ€t som datainsamlingsinstrument. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie. Över hĂ€lften av de undersökta ungdomarna visste hur de skulle kunna fĂ„ tag i tobak pĂ„ ett enkelt sĂ€tt.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning pĂ„ fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som fĂ„r finnas och synas dĂ€r, med koppling till vĂ€xtanvĂ€ndande av stadens invĂ„nare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat JĂŒrgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs frĂ€mst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men ocksĂ„ genom ett flertal andra studier pĂ„ omrĂ„det. Vi tar upp sju olika exempel pĂ„ hur stadens invĂ„nare gör avtryck och utrycker sig med vĂ€xter som material pĂ„ den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Detta Àr en studie av ungdomars syn pÄ diskriminering. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vad ungdomar anser att diskriminering Àr. Tidigare forskning visar att diskrimineringsbegreppet kan vara svÄrt att definiera och att ungdomar inte har kunskap om begreppets fulla innebörd. VÄra kvalitativa intervjuer med sex ungdomar visar att diskrimineringsbegreppet Àr svÄrt att definiera och att deras definition av diskriminering stÀmmer överens med delar av barn- och elevskyddslagen. Med hjÀlp av teorier om intersektionalitet kan vi se att ungdomarna inte har tillrÀckliga kunskaper om vad diskriminering Àr och detta medför att de inte vet sina eller andras rÀttigheter inför barn- och elevskyddslagen..

Trygghet Àr en mÀnsklig rÀttighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömÀssiga faktorer i samhÀllet som kan pÄverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgrÀnsats till att undersöka vad som upplevs pÄverka tryggheten pÄ ett bostadsomrÄde i en större stad i mellersta Sverige. BostadsomrÄdets invÄnare har sÀmre socioekonomisk status Àn generellt i staden. Boende pÄ bostadsomrÄdet har Àven visat pÄ otrygghet och oro att gÄ ut efter det blivit mörkt.

Specialarbete 15 pSvenska som andrasprÄk SSA 136Vt 2013Handledare: Rakel JohnsonExaminator: Julia Prentice.

Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ vad ungdomar uppmÀrksammar som offentlig konst och vad Àr det som gör att vissa konstverk fÄr mer uppmÀrksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig pÄ campus i VÀxjö eller runt VÀxjösjön som sedan analyseras. Den hÀr uppsatsen har frÀmst fokuserat pÄ ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta nÄgot som offentlig sÄ mÄste den stÄ utomhus. Den ska finnas i en miljö dÀr man lÀtt kan se den, Àven pÄ lÄngt hÄll ska man kunna urskilja att dÀr stÄr ett konstverk. Verket mÄste vara stort. FÀrgen pÄ verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

MÄnga suicidnÀra ungdomar söker somatisk vÄrd strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde dÀrför kunna gÄ att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vÄrd behöver för att uppmÀrksamma suicidnÀra ungdomar. TvÄ frÄgestÀllningar stÀlldes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmÀrksamma suicidnÀra ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder pÄ suicidbenÀgenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anstÀllda uppfattar som stÀrkande för sin kÀnsla av sammanhang. Under arbetets gÄng har Ätta anstÀllda pÄ boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger pÄ kÀnsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög kÀnsla av sammanhang. De upplever att de har ett svÄrt arbete men ocksÄ resurser för att klara det svÄra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Den blandade staden har lyfts fram som ett svar pÄ hur vi ska uppnÄ den hÄllbara staden, men hur kan man dÄ skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks tvÄ aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrÄn hur planerna försöker skapa blandad stad pÄ respektive plats. En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstÀnkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser pÄ begreppet. HÀr visas ocksÄ svÄrigheten att definiera begreppet och hur det anvÀnds och vÀrderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgÄr frÄn tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning. Undersökningen visar utifrÄn Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och mÄlsÀttning att i allmÀnhet tillÀmpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planomrÄdena. Planförslagen genomgÄs för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstÄ.