Visualisering har lÀnge anvÀnts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, bÄde för byggnader och mindre objekt, vÀxt fram. Syftet med denna studie var att finna den bÀsta metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för ungdomar, pÄ Nordost i GÀvle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ vad som Àr god praxis inom designvisualisering i 3D, dÀrefter samlades referensmaterial in för att utifrÄn detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkÀtundersökning bland GÀvles ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 ungdomar tillfrÄgades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade ungdomarna mest.

Ungdomarna Àr idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör pÄ fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har sÄ vÀljer mÄnga ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror pÄ olika aspekter sÄsom ekonomi, kompisar, förÀldrapÄverkan och nya fritidsintressen. DÀrför Àr det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behÄlla ungdomar och det Àr ocksÄ syftet till denna studie.

Studiens syfte Àr att granska bilder, layout och reklam frÄn olika webbplatser och analysera hurdessa bilder kan pÄverka ungdomar i deras konstruktion av sin identitet. De hemsidor som granskatsvaldes ut genom en informant och valet av informant gjordes genom en enkÀtundersökning somfokuserade pÄ vilka webbplatser ungdomarna besökt under en vecka. Den valda informanten bleven 15-Ärig tjej som fyllde i enkÀten utförligt och hade besökt mÄnga hemsidor som innehöll mÄngabilder och som var intressanta för studien. Studien av de olika webbplatserna visade att hemsidornahade mestadels neutral layout, men innehÄll mÄnga bilder med mÄnga olika starka budskap. Genomatt spara och dela bilderna via sin egen profil och andra hemsidor ges man som anvÀndare möjlighetatt uttrycka och konstruera vem man Àr och vem man vill vara genom att förknippas med en viss typav bilder.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om förestÀllningar om sexualitetens betydelser bland ungdomar. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur ungdomar resonerar, argumenterar och tydliggör sexualiteten i sin sociala kontext. Min utgÄngspunkt Àr hermeneutisk, jag söker en djupare förstÄelse bakom ungdomarnas utsagor och vad berÀttelserna har för betydelse. Mina frÄgestÀllningar Àr: PÄ vilket sÀtt har sexualiteten betydelse för ungdomar? Vilka gemensamheter, motsÀttningar och skillnader finns i ungdomarnas berÀttelser? Hur begripliggör ungdomar sexualitet i förhÄllande till anknytande aspekter av sexualitet?Jag har genomfört fem fokusgrupper tillsammans med ungdomar i Äldrar mellan 15 och 22 frÄn olika gymnasie- och grundskolor i Göteborg.

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjÀnst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill sÀga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvÄrd. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för VÄrd eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrÄn personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som hÀnder efter ett sammanbrott. Detta stÀlls sedan i relation till barnkonventionen för att se om det Àr förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvÄrd och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar.

Uppsatsen Àr benÀmnd en upplysande uppsats. Det Àr precis vad den Àr. Uppsatsen bygger pÄ en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar Àr. För att fÄ svaret anvÀnder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar pÄ den undran den bygger pÄ. DÀrefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Titel: Ungdomar tycker att museer Àr trÄkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och fÄ en förstÄelse för hur museum kan presentera och utforma sina utstÀllningar sÄ de upplevs attraktiva av ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med Ätta ungdomar i femtonÄrsÄldern frÄn olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en nÄgot negativ uppfattning om begreppet museum. NÀr det gÀller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en nÄgot mer positiv uppfattning. Bland respondenterna Àr det inte alla som Àr positiva till interaktion, men flertalet tycker att det Àr kul.

Sverige har genomgÄtt en strukturomvandling inom stadsplaneringen, frÄn att vara ett samhÀlle dÀr frÀmsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhÀlle dÀr bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tÀnkas skapa en otrygg upplevelse för sÄvÀl fotgÀngare, cyklister som bilister. Idag Àr det sjÀlvklara valet av transportmedel bilen i mÄnga fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekvÀm och man behöver inte lÀngre röra sig allt för mycket för att ta sig nÄgonstans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för cykeltrafik i stadskÀrnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tĂ€t och grön stad. Stadsplanering har pĂ„ senare Ă„r kommit att handla mer och mer om förtĂ€tning. Med förtĂ€tning menas att staden byggs inĂ„t vilket ger en motsĂ€ttning mellan tĂ€tt och grönt dĂ„ potentiella grönomrĂ„den i stĂ€llet bebyggs. Även om grönskan har fĂ„tt ta en större plats i planeringen av stĂ€der minskar dessa ytor i takt med att staden blir tĂ€tare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga skĂ€l till att förtĂ€ta stĂ€der.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmÀnhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka fÄ en bÀttre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvÀnts Àr en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmÀnhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har nÄgon gÄng besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansÄg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjÀserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer pÄ marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur de största rikstÀckande dags- och kvÀllstidningarna beskriver ungdomar. Exempel pÄ diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper Äterfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom omrÄdet genom att undersöka ett aktuellt material frÄn 2008 och framÄt. Detta för att sedan jÀmföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet bestÄr av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvÀllstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjÀlp av diskursanalys.

Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten Àr sammansatt av en upplevelse av platsen och mÀnniskorna vid en sÀrskild tidpunkt dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer Àr det viktigt att etablera, förstÀrka eller förÀndra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begrÀnsningar. StÀders framtid Àr beroende av invÄnarnas och företagarnas beslut. Idag mÀrks stÀdernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningarna.BorÄs Àr en stad som kÀnnetecknas av nÀrhet till natur, kultur och shopping. Staden prÀglas av sitt kulturella arv frÄn textilindustrin och nÀrheten till Göteborg.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.

Bakgrund/Syfte: Ett av FolkhÀlsoinstitutets 11 mÄlomrÄden Àr fysisk aktivitet, mÄlomrÄdet innefattar att frÀmja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete Àr att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med sÀrskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande metod för barn och ungdomar med sÀrskilda behov.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och 6 intervjuer genomfördes pÄ olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgÄtt frÄn följande frÄgor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svÀr? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans vÀrld? Den metod som vi har anvÀnt för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit av en enkÀtundersökning. De begrepp som anvÀnds för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna bestod av identitet samt begreppen krÀnkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och sprÄk. Resultatet visade pÄ att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.